Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 6 oktober 2005

    Nya rovdjurslagen räcker inte

    Varg, björn, lo och järv som går på tamdjur lever lite farligare från årsskiftet. Om regeringens förslag om ändring av jaktförordningens paragraf 28 går igenom en snabbremiss ograverat, och det gör det nog.

    Men för den som håller exempelvis nötkreatur och får i rovdjurstäta områden är förändringen inte tillräcklig. Och för jägare, fäbodbrukare och renägare blir det ingen skillnad.
    Förändringen innebär att det blir enklare för djurägaren, eller någon annan, att skjuta till exempel en varg som hotar tamdjuren – om vargen ertappas inne i betesfållan. Då ska man först försöka skrämma bort vargen, om det misslyckas är det lagligt att skjuta.

    De nuvarande villkoren för att en djurägare ska få skjuta en varg som hotar tamdjur är främmande för alla normalt tänkande människor. Först måste vargen skada tamdjuret och sedan måste djurägaren invänta en förnyad attack, som måste ske inom en viss tidsrymd, innan han eller hon får skjuta.

    En stark opinion, bland annat sprungen ur de fällande domarna för grovt jaktbrott mot de två lantbrukare i Gräsö och Dals Ed som skjutit varg för att freda sina djur, har tvingat fram förändringen. Regeringen har varit medveten om detta; det går inte att få acceptans för målen för rovdjurens utbredning om folk i rovdjursområden känner att de är rättslösa.

    Att ha betesfållans stängsel som begränsning är listigt. Det är en fysisk gräns som får spela en avgörande roll, till fromma för rättssäkerheten. Dagens regler måste tolkas, och hur svårt det är framgår bland annat av de ovan nämnda domarna.
    Värt att notera är att om den föreslagna paragraflydelsen hade gällt när skotten i Gräsö och Dals Ed föll så hade skyttarna ändå fällts. I Gräsö föregicks inte skottet av något skrämselförsök, i Dals Ed befann sig vargen på väg mot, men inte i, fållan.

    Stängselregeln gör också att djur som inte hålls i hägn inte får något utökat skydd. Svårigheterna för fäbodbruk och renskötsel är lika stora som förut. Även jakthundar lever lika farligt som förut. Här måste förändringar ske, men svårigheterna är onekligen stora. Hur kan man få till regler som skiljer skydd av tamdjur från olovlig jakt på rovdjur?

    Den föreslagna ändringen är en kompromiss men ett steg i rätt riktning. Men långt ifrån alla djurägare och lantbrukare är jägare och har vapen, och långt färre har vapen med sig under arbetet, så rovdjuren lär kunna ställa till skador, obehag och kostnader för dem som försöker livnära sig på djurskötsel i glesbygden även i fortsättningen.

    Steg ett är taget, steg två måste komma, men tyvärr lär det ta tid.

    Lars Vernersson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen