Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 18 februari

    Någon måste jobba för de gröna visionerna

    Politikerna pratar ofta högtidligt om de gröna näringarna som en framtidsbransch, men för att visionerna ska bli verklighet måste någon utföra jobben, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

    Jord- och skogsbruket borde vara en framtidsbransch som heter duga. De politiska målen är storslagna. Visionen för regeringens skogsprogram är att ”skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi”. Livsmedelsstrategin, som riksdagen klubbade under pompa och ståt, ska ge en ”ökad och hållbar produktion av mat som kan leda till fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet”.

    Frågan är bara vem som ska ta alla dessa gröna jobb. Jobbkön är kort utanför ladugårdsdörren. Naturbruksgymnasierna utbildar inte tillräckligt många inom efterfrågade inriktningar som skog och lantbruk, men desto fler inom djur. Lantbruket har svårt att konkurrera med likvärdiga jobb inom bygg- och anläggningsbranschen, som betalar bättre.

    De ofta säsongsbetonade jobben utanför städerna tilltalar sällan långtidsarbetslösa eller nyanlända. Det pekar på att politiken måste strama åt bidragssystemen för att få folk att ta de jobb som faktiskt finns.

    I dag sätts i stället tilltron till utländsk personal. En mycket stor andel av sysslorna i lantbruket och skogarna utförs i dag av utländsk arbetskraft. Men det finns orosmoln.

    Den senaste tiden har riksdagens oppositionspartier krävt skärpta regler kring arbetskraftsinvandring. Den rödgröna regeringen har i sin tur tillsatt en utredning som ska komma till rätta med det utbredda fusk som finns, bland annat har skumraskföretag sålt arbetstillstånd till utländska medborgare.

    Försvåras arbetskraftsinvandringen kraftigt riskerar det att slå hårt – trots att problemen är få inom de gröna näringarna. De som tar jobb i Sverige åker oftast hem igen. Det vore därför rimligt att politiken inför ett undantag för de gröna näringarna för att säkra arbetskraften.

    Men även utan åtstramningar i lagstiftningen verkar det bli allt svårare att hitta utländsk personal. Högkonjunktur i Europa och en svag svensk krona gör att det är allt mindre lönsamt för EU-medborgare att ta jobb i Sverige.

    Därför måste allt fler arbetsgivare vända sig allt längre bort, som till Ukraina. Det är också denna ökade exponering mot tredje land som gör att skärpningar av arbetskraftsinvandringen kan slå hårt.

    På längre sikt bör dock svaret för den gröna framtidsnäringen vara något annat än att importera utländsk arbetskraft. Det måste helt enkelt löna sig bättre att jobba grönt än det gör i dag. Jobben behöver bli attraktivare för fler.

    För att uppnå det lär det krävas mindre stress och press, fler kolleger och större arbetsglädje. En tyvärr omöjlig ekvation med dagens lönsamhet för de allra flesta jord- och skogsbruk.

    Ska politikens högtidstal om blomstrande gröna näringar och mängder med hållbara jobb bli verklighet måste någon ta arbetena, och någon betala för det.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen