Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 25 oktober

    LRF måste lobba hårdare för mjölken

    Den svenska mjölkproduktionen fortsätter att minska kraftigt. Mjölkkrisen gick aldrig över och produktionen faller för fjärde året i rad. År 2018 ­minskade invägningen med 2 procent. Nu i augusti backade den 4 procent, hittills i år är tappet 1,9 procent. 2018 hade vi förlorat 6 procent sedan mjölkkrisen 2015. Vi skulle ju öka!!! skriver ATL:s Tord Karlsson.

    Produktionen av konsumtionsmjölk har minskat med 7 procent mellan 2015 och 2018. Det bekymrar många att mjölkdrickandet minskar på grund av ändrade vanor och att havrebaserade alternativ tar över. Men det är ännu allvarligare att produktion av mer värdefulla produkter som smör och ost minskade lika mycket.

    Efter den tillfälliga hjälpsamheten under mjölkkrisen har handeln fortsatt att öka andelen egna ­märkesvaror och importen av ­mejeriprodukter. Självförsörjningsgraden sjunker stadigt och nästan 60 procent av osten är importerad.

    Kort sagt. Att EU avskaffade mjölk­kvoterna 2015 har inte gynnat oss. De länder som gasade och ökade sin produktion har behållit övertaget.

    Under mjölkkrisen skapade en så kallad högnivågrupp med regeringen och branschens intressenter ett dokument med 87 punkter som skulle lyfta svensk mjölk­produktion. Av utvecklingen att döma blev det ett lågnivåresultat.

    Det skulle jobbas med varumärken, mervärden och exportstrategier. Kompetensen skulle höjas hos rådgivare och bönder, byggnaderna skulle bli billigare. Inte minst ­skulle man arbeta näringspolitiskt med ­förenklingar, med analys av konkurrens­situationen och av hur skatter samt branschpolicyer påverkar lönsamheten.

    Frånsett en modifierad beteslag har det inte hänt mycket. Det är obegripligt att LRF i denna pågående mjölkkris valde att i princip ­avrusta ­LRF Mjölk. Vem kan annars stå på böndernas sida och göra analyser och beskriva läget i branschen så att bönderna får övertaget?

    Branschens aktörer har också en förmåga att ställa till det för sig. När nya billigare stallkoncept togs fram fick Växa kritik för sitt sätt att räkna. Det hade varit vettigare att diskutera om stallet var bra. Ambitionen att marknadsföra våra profilostar Herrgård, Grevé och Präst har begravts i det pågående ostkriget.

    Mjölkbönder emellan diskuteras om GMO-soja, sänkt dieselskatt och slopad ­beteslag är vägen framåt eller inte. Som samhällsdebatten låter just nu kan det vara klokare att satsa på ett stöd i nya Cap för ­inhemskt protein och fossilfri produktion. För dyrare blir det, och handeln och ­konsumenten är inte att lita på.

    Däremot skulle Beteslagen kunna ­diskuteras. Om en slopad lag leder till en praxis där korna fortfarande betar, men öppnar för en ersättning från staten eller marknaden, är mycket vunnet.

    Men då krävs en rejäl påtryckningskraft. LRF måste öka trycket mot regeringen och mot hela ­branschen och lyfta alla bra ­punkter i 87-punktsprogrammet. 3 253 mjölkbönder kan inte vänta. Då blir de 325.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen