Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 3 juli

    Minskad sårbarhet kräver friskt kapital

    Låt oss hoppas att livsmedelsbranschen är attraktiv att satsa på när världsekonomin har repat sig, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

    I coronapandemins spår har vi på kort sikt ändrat våra vanor och vårt sätt att handla. I det gröna näringslivet finns både vinnare och förlorare. Det kommer att kosta att satsa för framtiden och bygga mer hållbara företag.

    Insikts- och mediebolaget Agfo har intervjuat personer verksamma i hela matkedjan om konsekvenserna av den pågående pandemin på kort och lång sikt. Konsumenterna har ändrat sitt beteende vilket har slagit hårt mot vissa delar av livsmedelsproduktionen och gynnat andra.

    Färre restaurangbesök, färre offentliga måltider och mer e-handel och ett ökat intresse för lokalproducerat är utmärkande drag. Det har frestat på för många företag men också gett nya möjligheter.

    Frågan är vad som blir bestående förändringar när pandemin dragit bort. Att utnyttja intresset för det närproducerade och även de svenska produkterna är högprioriterat. Det gäller att smida medan järnet är varmt.

    Livsmedelsindustrin har klarat sig förhållandevis bra i Sverige. Det kan man däremot inte säga om slakterier i Tyskland och USA, som tvingats stänga sedan coronasmitta spridits i personalen. Det säger mest om förhållandena på dessa slakterier och att vi inte konkurrerar på lika villkor med dessa länder.

    Insikten om att våra gränser kan stängas och stoppa flödet av varor och tjänster är för många helt ny. Det visar vår sårbarhet och vårt beroende av snabba och fria flöden mellan länder.

    För lantbruksföretagen ställer pandemin krav på både flexibiliteten att ställa om och helst ha flera ben att stå på för att minska riskerna. Det har också visat hur viktigt det är att ha en ekonomisk buffert.

    För två år sedan var det torkan som visade på svaga punkter i företagen. Intresset för att lagra mer foder som säkerhet ökade, liksom viljan att anlägga bevattningsdammar och köpa bevattningsmaskiner.

    Efter pandemin kommer digitalisering och robotisering att nå nya höjder. Det finns de som argumenterar för att i arbetslöshetens spår kommer arbetskraft att bli så billig att robotiseringen av olika arbetsmoment i jordbruk och trädgård stannar av. Samtidigt har de stängda gränserna visat hur osäkert det är att vara beroende av säsongsarbetskraft.

    Varje katastrof för med sig sina utmaningar. Detta måste banker och kreditinstitut vara medvetna om när investeringsplaner ska granskas och godkännas. Det är inte hållbart att slimma och trimma alltför hårt.

    När det gäller riskvilligt kapital kan man oroa sig för den ekonomiska nedgången som drabbat världsekonomin. När den repar sig finns det förhoppningar om att livsmedelsbranschen ska vara attraktiv att satsa på.

    Låt oss hoppas det. Hur som helst kommer det att kosta att minska sårbarheten och att erövra nya marknader. För att få bärkraftiga företag i hela livsmedelskedjan måste maten få kosta mer. För alla, inte bara för de mest intresserade.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen