Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 9 april

    Markägarna ska ersättas fullt ut

    Den privata äganderätten till skogen ska stärkas och värnas enligt Januariavtalet, den sakpolitiska uppgörelsen mellan regeringen, Centern och Liberalerna.

    Bra att man är överens så långt, men det behövs ett större grepp för att säkerställa äganderätten till mark i Sverige, skriver ATL:s Greger Ekman.

    Börja med att säkerställa att markägare alltid ersätts till fulla marknadsvärdet vid markintrång.

    Grunden för intrångsersättningen är att den ska sätta den skadelidande i samma ekonomiska ställning som före skadan. Enkelt, kan man tycka. En hektar kraftledningsgata ska ersättas med kostnaden av att köpa en hektar likvärdig mark i samma område.

    Så enkelt är det dock inte. Skogsnormen som används för att beräkna intrångsersättning speglar inte tillräckligt väl hur skogsfastigheter prissätts på marknaden, utan fokuserar på virkesvärdet vid avverkning och tar inte någon större hänsyn till markens faktiska värde på marknaden.

    Alla med intresse för skogsbruk har kunnat konstatera att marknaden vid fastighetsförsäljningar värderar skogsfastigheter högre än vad som är motiverat med hänsyn till avkastningsvärdet. Skogsmarken i sig är efterfrågad.

    Skogssällskapet belyser detta tydligt i redovisningen av sitt skogsindex. Indexet är marknadsvärdet delat på avkastningsvärdet i aktuella fastighetsaffärer. Om indexet är 1,0 säljs skogsfastigheten till ett pris som motsvarar ett beräknat avkastningsvärde, alltså det pris motsvarande det som skogsnormen ger.

    Hösten 2018 var skogsindexet 1,65 i Upplandsområdet, högst i Sverige. Det innebär att marknaden betalar 65 procent mer för skogsmark än vad som motiveras av avkastningen och virkespriset. Nu gäller detta index typfastigheter och det finns svårigheter att överföra marknadens prissättning till en liten areal som motsvarar ett intrång på ett knappt hektar i en fastighet.

    Många intrång är dock betydligt större än så. Det är uppenbart att om ersättningen till markägarna motsvarar avkastningsvärdet så blir de blåsta på mellanskillnaden upp till marknadspriset.

    Det kan vara svårt att fastställa ett marknadsvärde för en liten areal på en enskild fastighet. Men vänder man på perspektivet och ser det ur exploatörens perspektiv, så tar exempelvis en kraftledning ofta upp hundra- eller tusentals hektar i ett område. På så stora arealer går det att fastställa ett marknadsvärde.

    Om exploatörerna betalar ersättning baserat på avkastningsvärdet får de rejäl rabatt på hela ledningssträckan – 40 procent i Uppland.

    Det är inte rimligt och knappast i linje med expropriationslagens stadgande om ersättning baserad på marknadsvärdet.

    Ett bra sätt för politikerna att värna äganderätten i skogen är att se till att markägarna ersätts till det fulla marknadsvärdet vid markintrång.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen