Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 30 november 2018

    Ledare: ”Ett politiskt och byråkratiskt haveri”

    De ständigt försenade utbetalningarna av olika EU-ersättningar har skapat enorma problem för lantbrukare. Stora belopp har frusit inne i åratal.

     Jordbruksverket har fått hård kritik från Statskontoret för sitt sätt att sköta byggandet av det nya IT-systemet. Bland annat anklagas ledningen för bristfällig styrning av arbetet.
    Jordbruksverket har fått hård kritik från Statskontoret för sitt sätt att sköta byggandet av det nya IT-systemet. Bland annat anklagas ledningen för bristfällig styrning av arbetet. FOTO: Börge Nilsson/Textra

    Det finns inga garantier att det inte kan hända igen. Det sätt som EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik förhandlas och beslutas på borgar för förseningar, krångligheter och komplikationer trots försäkringar om motsatsen. Men det finns lärdomar att dra.

    När innevarande landsbygdsprogram om 37 miljarder kronor för perioden 2014–20 förhandlades drog det ut på tiden. Trots att det inte var klart började Jordbruksverket bygga på det IT-system som skulle hantera det. Där började problemen, och när det komplicerade landsbygdsprogrammet så småningom var klart gick det inte att administrera på ett vettigt sätt.

    Hur kunde det gå så fel?

    Konsekvensen blev ett IT-system som har kostat 660 miljoner i stället för beräknade 300. Det har lett till administrationskostnader som är dubbelt så höga som förväntat. Och det har ändå inte blivit helt bra.

    Det var allvarligt men det är ännu värre att krånglet fick pågå i så många år utan att riktiga åtgärder sattes in för att räta upp det.

    Hur kunde det gå se fel? Förutom den märkliga starten där man bygger it-system utan att veta riktigt till vad, riktar Statskontoret i sin utredning kritik på den bristfälliga styrningen av projektet och oförmågan att på ett strategiskt sätt lösa problemen.

    Inget lätt uppdrag

    Den tidigare ledningen för Jordbruksverket har naturligtvis stor skuld i detta men också den rödgröna regeringen som inte grep in i ett tidigare skede.

    Resultatet känner alla som har sökt EU-ersättningar de senaste åren till, och även de på länsstyrelserna som försökt administrera eländet.

    Samtidigt var det inget lätt uppdrag för Jordbruksverket. Landsbygdsprogrammet 2014-20 blev sällsynt krångligt, trots att man 2011 ropade på förenklingar. Ansvaret för det vilar tungt på den förra alliansregeringen och dess landsbygdsminister.

    Laddas för nya förhandlingar

    Riksrevisionen presenterade tidigare i år en granskning av landsbygdsprogrammet. Kritiken är inte nådig. Man kritiserar hur både myndigheter och organisationer i regionerna lade ned ett stort arbete på att beskriva regionens behov, något som knappast togs hänsyn till när programmet utformades.

    Man kritiserar också uppspaltningen på många områden och många små budgetar som är svåra att hantera och följa upp. Om det är svårt att utvärdera är det ju också svårt att veta hur man ska göra saker bättre.

    Nu laddas det för nya förhandlingar och ett nytt program. Spåren av det gamla förskräcker. Det är dags för ett nytt arbetssätt. Börja med frågan vad vill man åstadkomma på landsbygden och hur kan man samla resurserna i stället för att sprida dem för vinden.

    Jordbruksverket säger sig nu vara berett och ha is i magen. Låt oss hoppas att det stämmer. Ingen vare sig man nyttjar ersättningarna eller administrerar dem önskar sig ett nytt decennium som detta.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen