Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 24 januari

    Lantbrukare, våga anmäla maktmissbruk

    Den misstro som finns mellan myndighetspersoner och lantbrukare är som en osynlig gas. Den irriterar och verkar förlamande på företag och företagare, och sliter även på tjänstemän som vill göra ett bra jobb, skriver ATL:s Tord Karlsson.

    När ATL i en serie artiklar belyser så kallad skrivbordsaktivism, tjänstemän med en egen agenda, är det lätt att hitta lantbrukare som vittnar om den men svårt att bevisa att den finns. Varken i domar för tjänstefel eller i myndigheternas egna personalansvarsnämnder finns de fall som är välkända för företagen i det gröna näringslivet.

    Att ingen döms för tjänstefel kan bero på att handlingen bedöms som ”ringa”. Det går att ifrågasätta om ribban för vad som är ringa ligger på rätt nivå. Många utsatta före­tagare skulle inte tycka det.

    Att ingen fälls betyder också att myndighetspersoner kan hävda att ”svensk ämbetsmannatradition” skulle göra det omöjligt att driva egna agendor. Det andas en förträfflighet som inte finns i verkligheten.

    LRF genomförde i fjol en enkät med lantbrukare om hur de upplever kontakten med olika myndigheter och vilka brister som finns. Den ­visar att det är skillnad mellan ­olika myndigheter, där Skatteverket kommer ut bäst och kommuner och Livsmedelsverket får mest kritik. De olika länsstyrelserna rankas mycket olika med Blekinge i botten och Kalmar i toppen.

    Kritiken kan gälla bristande kompetens och dålig effektivitet. Det är inte bra att det finns men är konkret och går att ta på. Men när kritiken gäller bemötande och rättssäkerheten är det både allvarligare och svårare att leda i bevis.

    Men man måste prova. Man kan dra slutsatsen av reportagen i ATL att det inte är någon idé att anmäla det man upplever som tjänstefel, men det är bara så det kan komma fram i ljuset.

    Vägen att ändra lagstiftningen tycks för närvarande stängd. Frustrationen över brister hos myndigheterna ledde till att riksdagen i april 2018 genom ett tillkännagivande uppmanade regeringen att utöka straffansvaret för tjänstefel. Fler handlingar borde kunna bestraffas. Nästan två år senare bereds frågan fortfarande. Det är upprörande långsamt hanterat.

    Skärpta lagar kan vara en del av lösningen på problemet. Men det finns också annat. Myndigheter borde kunna lära av varandra och inspireras av dem som har en bra dialog med företagen, precis som tjänstemän från Rättvik åker land och rike runt och sprider Rättviksmodellen för hur man kan göra byggtillståndsprocessen smidigare. Myndighetschefer med integritet borde vara intresserade av en bra verksamhet.

    I väntan på förändring, och den kan bli lång, måste ändå problemet göras synligt. Därför är det viktigt att upplevda missbruk från myndig­heternas sida anmäls även om det är obekvämt. Lagstiftningen om ­tjänstefel finns av en anledning. ­Använd den!

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen