Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 3 augusti

    Låt inte byråkratin gå ut över arbetsmiljön

    ”Lantbruket behöver dock långsiktiga reformer mer än kortsiktigt givande och tagande.”, skriver Greger Ekman på ATL:s ledarsida.

     Greger Ekman, ledarskribent på ATL.
    Greger Ekman, ledarskribent på ATL. FOTO: ATL

    Antalet lagkrav landets lantbruksföretag måste rätta sig efter är ett arbetsmiljöproblem. Ideliga ändringar av lagar och stödvillkor i kombination med olika kontroller, ändlös journalföring och potentiellt stora ekonomiska konsekvenser skapar stress och oro. Regelverket måste förenklas och strykas ned i betydande omfattning.

    Kanske är tiden för en rejäl revidering av lantbrukets regelbörda inne nu. Torkan har visat hur känslig livsmedelsförsörjningen är och hur viktigt ett livskraftigt svenskt lantbruk är. Flera riksdagspartier har kvicknat till och intresserar sig nu för hur torkkrisen ska kunna hanteras. Stöd och sänkta skatter bjuds – och båda kommer att behövas.

    Lantbruket behöver dock långsiktiga reformer mer än kortsiktigt givande och tagande. Sänkta skatter och en grundlig översyn av de över 600 lagkrav som styr lantbruket är nödvändigt för att stärka konkurrenskraften. Men också för att de administrativa bördor som läggs på de enskilda lantbrukarna är orimligt betungande och ohälsosamma.

    Inom projektet ”Byråkratin belastar och kostar” har SLU i Alnarp undersökt hur mängden lagkrav och kontroller påverkar lantbruksföretag. För landets bönder är projektets slutsatser tyvärr inga nyheter. För landets politiker borde de vara en väckarklocka.

    Ständiga ändringar av reglerna innebär stressande osäkerhetsmoment. De svårförutsebara ekonomiska konsekvenserna av bristande regelefterlevnad skapar oro. Lägger man därtill de latenta hoten om olika kontroller så träder en bekymmersam bild av lantbruksföretagarnas arbetsmiljö fram.

    Till skillnad från torkan är de omfattande regelverken helt inom politikernas kontroll. År 1996 var antalet lagkrav 278 stycken och år 2016 hela 603. Detta trots flera regeringars tal om regelförenklingar.

    År 2016 fanns det 22 stycken olika journaler för lantbrukarna att fylla i. Flest regler att följa har växtodlare med nötboskap – 450 lagkrav. Kostnaden för all den tid som lantbrukarna lägger ned på att hålla sig à jour med regler och administration lär inte kunna föras över på kunderna då producentpriserna sätts av på en marknad som inte tar hänsyn till svenska bönders kostnader för byråkrati.

    Avvikelser från regelverket får inte sällan orimliga konsekvenser. Även om det handlar om små avdrag på EU-stöden kan utbetalningarna försenas i åratal. Eller så saknar sanktionen proportioner som när bristande dokumentation kan ge en miljösanktionsavgift på 50 000 kronor vid en kommunal kontroll.

    Alla politiker som nu talar sig varma för det torkdrabbade lantbruket borde också – innan höstens val – redovisa hur de ska angripa överbyråkratiseringen av lantbruket som både är ett arbetsmiljöproblem och ett hinder för företagande på landsbygden.

    Greger Ekman

    Ledarskribent

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen