Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 13 januari 2017

    Krismedvetandet ökar alltför sakta

    Det senaste året har ATL vid flera tillfällen uppmärksammat försörjningsfrågorna och samhällets och särskilt jordbrukets sårbarhet vid en kris av något slag.

    Säkerhetsfrågorna har på senare tid tagit stor plats i debatten och därför var det med spänning man såg fram emot den nationella säkerhetsstrategin som regeringen presenterade nyligen.

    Jodå, livsmedel finns med, spelar ingen huvudroll men nämns ett antal gånger som ett viktigt område tillsammans med många andra, särskilt i samband med hot mot energiförsörjning och transportväsendet.

    Därför är det förvånande med vilken lätt hand inrikesminister Anders Ygeman behandlade området på konferensen Folk och försvar i Sälen. Att bygga beredskapslager som vi hade fram till 1980-talet är det inte tal om, och livsmedel kan vi nog få från våra grannländer(!) i händelse av kris.

    Med all respekt, att luta sig mot Norge och Finland känns inte helt betryggande.

    I stället har cybersäkerhet blivit ordet på modet och it-intrång lyfts upp som det stora hotet. Uppskrämda av rapporterna från det amerikanska presidentvalet har den yrvakna uppmärksamheten riktats mot digitala hot, antagligen för att de insatta inser att läget är värre än vi kan ana.

    Det är värt att ta på allvar, men det hindrar inte att tillgången till livsmedel oavsett vad som händer är fundamentalt viktig.

    Grundförutsättningen är att svensk jordbruk står för en stor del av vårt livsmedelsbehov redan i fredstid. För att klara detta finns en konkurrenskraftsutredning med många goda förslag som kan genomföras.

    Sårbarheten gäller hela livsmedelskedjan från bonde till butik. En större livsmedelsbutik tar emot 5–7 leveranser per dag året runt. Stannar lastbilarna töms butiken snabbt. Drivmedel är alltså en oerhört viktig strategisk resurs.

    Alla vet ju att jord- och skogsbruket kan producera bränsle. Där kan politikerna medverka och skapa förutsättningarna.

    Det är bra att beredskapsfrågorna i allmänhet och även frågan om livsmedelssäkerheten börjar diskuteras. Men det är som om polletten inte har trillat hela vägen ner ännu, det visar inte minst Ygemans tilltro till grannländerna.

    Statens krisplanering behöver vässas betydligt. Näringslivet måste involveras mer i planeringen, inte minst lantbruket som bidrar med såväl livsmedel som energi.

    Det är också möjligt att ta itu med själva grundproblemet som skapar den stora sårbarheten, att ingenting ligger i lager utan hela tiden är i rörelse.

    Man kan upprätta beredskapslager igen. Våga tänk den tanken!

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen