Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 18 mars

    Krav på enklare regler är som skrik i rymden

    Regeringarna vill regelförenkla - men lagkraven blir istället fler, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

    Regeringen styr riket, står det i grundlagen. Men gör den verkligen det?

    I årtionden har den ena regeringen efter den andra lovat regelförenklingar för lantbruket utan större resultat. Myndigheter har avkrävts att förenkla för företagen. Men regelberget har växt. Och den här situationen ställer ytterst frågan om regeringen förmår att fullt ut styra riket.

    Alliansregeringen sjösatte 2007 en handlingsplan för ett regelförenklingsarbete. Målet var att minska företagens regelbörda med 25 procent till 2010. Och när nuvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) intervjuades i ATL (2019) framhöll hon just regelförenklingar som ett av tre fokusområden.

    Politikens strävan är också väl genomgången. Förra året publicerade SLU en rapport om byråkratin i lantbruket, författad av Sara Bergström Nilsson, Helena Lans Strömblad och Christina Lunner Kolstrup.

    I den konstateras att många myndigheter sedan 2003 haft i uppdrag av regeringen, genom regleringsbreven, att förenkla för företagen. Livsmedelsverket har haft det kravet på sig i 15 av de 18 åren. Jordbruksverket och länsstyrelserna har haft samma uppdrag i 13 av 18 år.

    Men regeringarnas ambitioner att regelförenkla verkar vara som skrik i rymden – ingen hör.

    SLU-rapporten konstaterar att under 20-årsperioden 1996 till 2016 ökade antalet lagkrav som berör lantbruket med 120 procent. En gård med nötkreatur i kombination med växtodling omfattades av cirka 450 lagkrav. Sedan dess lär bara reglerna ha blivit fler.

    Till den byråkratiska bördan bidrar också branschen själv. Tendensen verkar vara att organisationer som Arla och Krav kräver mer dokumentation, inte mindre. Kanske tyder det på att de, precis som myndigheterna, har växt sig så stora att de har blivit tjänstemannaorganisationer med ett eget liv. Verksamheten distanseras med tiden allt mer från det praktiska lantbruket.

    Som en reaktion på att regelförenklingar svårligen har kunnat genomdrivas uppifrån, inte ens från högsta ort, verkar nu mer gräsrotsbetonade initiativ uppstå. Ett sådant är webbplatsen enklaregler.se där den som känner sig manad kan föreslå regelförenklingar.

    Bakom projektet finns visserligen en hel radda av stora aktörer. Som HIR Skåne, Växa Sverige, LRF, SLU och Hushållningssällskapet Halland. Betalar för allt gör vi alla, genom Europiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

    Men initiativ likt enklaregler.se bör förhoppningsvis betraktas med intresse av politiken, som under så lång tid har misslyckats med regelförenklingar. Kanske är lärdomen av årtionden av tungrott förändringsarbete att bra förslag till regelförenklingar bör gå direkt till riksdagen.

    Nytt i ATL: Följ ledarbloggen – med Edvard Hollertz och Tord Karlsson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen