Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 18 september

    Köttexporten måste öka

    Det är dags att öppna nya och vidga befintliga marknader för svenskt kött. Det anser ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

    Det oklara politiska läget efter valet är besvärande på många sätt. Lantbruket är i behov av en regering som med kraft – och förstånd – kan agera för att lindra konsekvenserna av sommarens torka. Bland annat behövs stora ansträngningar för att öka exporten av svenskt kött.

    Landets köttproducenter är utsatta för en sällan skådad prövning, både mentalt och ekonomiskt. Fyra av tio upplever stor foderbrist och var tredje överväger att minska antalet djur, enligt en enkätundersökning från LRF.

    Bristen på grovfoder och strö har fått till följd att priserna skenat, ibland på ett sätt som närmar sig ocker. Dyrt foder och strö gör djuruppfödningen till en förlustaffär om inte avsalupriset följer med upp.

    När djur som ett normalt år behållits minst över vintern anmäls till slakt i förtid ökar köerna hos slakterierna. Slakterierna kan trots allt inte producera mer än marknaden efterfrågar. Lovvärda initiativ har tagits för att öka den svenska konsumtionen, både av handeln och av offentliga och privata konsumenter. Det är bra men mer kan göras.

    I dag importeras nästan hälften av nötköttet som konsumeras i Sverige. Det är utan tvekan så att priset på köttet förklarar detta förhållande. Vad händer då om svenskt kött blir jämförelsevis ännu dyrare? Kan man förvänta sig att konsumenter och offentliga upphandlare kommer att vara mindre styrda av priset nu än tidigare? Knappast, i alla fall inte i tillräcklig omfattning.

    Svenska Köttföretagens beräkningar visar att djuruppfödarna måste ha höjda priser för att få kalkylen att gå ihop. Merkostnaden på grund av dyrare foder och strö för ett kilo biff i konsumentledet skattas till 17:50 kronor. Motsvarande siffror för griskotlett och lammytterfilé är 7:50 respektive 27:50 kronor per kilo

    Regeringens extra stöd för ökade foderkostnader om 375 kronor per vuxet nötdjur motsvarar runt en krona per kilo slaktvikt. Stödet ges dock inte bara till slaktdjur, men stödets storlek ska ställas i relation till betydelsen av rimliga avräkningspriser. Sjunkande priser lär inte på långa vägar kompenseras av stöden.

    Det förefaller förenat med visst önsketänkande att tro att det kommer att gå att kompensera de högre produktionskostnaderna med höjda priser när ökat utbud enligt marknadslogiken snarare lär pressa priserna nedåt.

    Nu om någonsin är det dags att klämma var enda krona ur de så omhuldade svenska mervärdena. Kronkursen är dessutom låg. En av de viktigaste åtgärderna för den nya regeringen är att gå i bräschen för en exportoffensiv för att öppna nya och vidga befintliga marknader.

    I Sverige verkar efterfrågan på antibiotikafritt kött vara mättad, låt oss hoppas att det går att väcka hungern i andra länder. En ny landsbygdsminister måste ge denna fråga högsta prioritet.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen