Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 23 februari 2018

    Konkurrensen i EU ställer större krav på politiken

    Risken för krympande jordbruksstöd är uppenbar. Hur politikerna agerar med de resurser som finns blir allt viktigare.

    Hur stort jordbruksstödet inom EU kommer att bli på 2020-talet är mycket ovisst. För det första är frågan hur stor den gemensamma budgeten kommer att bli när nettobetalaren Storbritannien har checkat ut. För det andra beror det på hur stor andel jordbruket kommer att få av hela kakan.

    EU-kommissionen har lagt upp tre olika scenarier för hur politiken skulle kunna utformas. Det första är en bibehållen budget som man säger ska bli mer effektiv och öka stödet till små och medelstora lantbruk.

    De andra alternativen utgår från mindre pengar till jordbruket. Vem som drabbas mest vet vi inte men den uttalade inriktningen på prioriterat stöd till mindre enheter är en ledtråd.

    Insikten om en förändrad politik med mindre resurser är viktig med tanke på utfästelserna i livsmedelsstrategin. En krympt jordbrukspolitisk budget kommer att slå direkt mot möjligheterna att expandera.

    I vår reportageserie om Bonden i EU besöker vi tio länder och ser andra utmaningar än nivån på jordbruksstöden. Det görs stora satsningar. På Irland och i Tyskland har mjölkproduktionen växt så det knakar. EU-länder som Polen och Ungern strukturrationaliserar hårdhänt och staten ger extra stöd så att de kan komma ikapp de gamla EU-länderna.

    Det finns många problem som är gemensamma över gränserna. Klagomål över krånglande myndigheter, stigande markpriser och problemen att hitta kompetent arbetskraft är några av dem. Där kan vi känna igen oss. Kanske också i framtidstron på enskilda gårdar. Men i den kraftfulla tillväxten i diverse branscher hänger det svenska jordbruket inte med.

    Därför blir det så viktigt på vilket sätt politikerna kommer att lägga sig i, stötta eller stoppa. Det vore fint att kunna se fram emot en satsning på forskning och utveckling för att bygga ett modernt och attraktivt jordbruk som också minskar sin negativa påverkan på miljön.

    När EU-kommissionär Phil Hogan meddelar att framtida jordbrukspolitik kommer att stödja precisionsjordbruk och hanteringen av digital information i jordbruket är det en intressant signal. Syftet är att minska föroreningen av vattnet i jordbrukslandskapet. Hogan säger också att det är bättre att lantbrukaren deltar och är en del av lösningen än att bli bestraffad som en del av problemet. Sant eller inte, det är ändå en signal.

    Mycket tyder på att svenska politiker kommer att få mer att säga till om i jordbrukspolitiken inför 2020-talet när EU väntas lämna mer till nationella beslut. Därför är det viktigt att de fokuserar på insatser som leder framåt och stärker konkurrenskraften och inte på att begränsar.

    I år är det valår. Med tanke hur viktiga beslut som ligger framför oss måste politikerna kunna svara. Jordbruksfrågorna är viktigare än på länge.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen