Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 28 juni

    Spannmål och grönt ny chans för eko

    När krubban är tom bits hästarna. Besvikelsen över förlorade marknadsandelar har fått en del inom ekorörelsen att ropa efter en ny strategi, skriver ATL:s Tord Karlsson.

    Det ekologiska jordbruket är det mest lyckade exemplet på att det går att få konsumenten att betala extra för ett särskilt koncept. Det har tillfört det svenska jordbruket extra intäkter och också ökat lönsamheten för många lantbrukare.

    Nu kärvar det på marknaden för ekologiska livsmedel. Efter en lång period av osannolikt snabb tillväxt har takten avtagit, och för svenskproducerat krymper försäljningen i detaljhandeln sedan ett par år.

    Enligt Ekologiska lantbrukarnas ekoindex fortsätter nedgången i år. Första kvartalet minskade försäljningen av spannmål, ägg, kött och mejeriprodukter med två procent jämfört med samma period i fjol.

    Det kan finnas många skäl. Fjolårets torka fick konsumenten att fråga efter svenskt och närproducerat, inte just eko. Klimatfrågan och ökat intresse för vegetariskt har drabbat djuruppfödningen och mjölkbönderna extra hårt.

    När krubban är tom bits hästarna. Besvikelsen över förlorade marknadsandelar har fått en del inom ekorörelsen att ropa efter en ny strategi. Det skulle vara dags att åter gå på konfrontation och hetsa mot konventionell produktion.

    Det är ingen bra idé. För det första öppnar det för osakliga påhopp och överdrifter, långt från det vetenskapliga förhållningssätt som är den enda vägen framåt.

    För det andra är det ekologiska jordbruket beroende av att det konventionella finns. Merbetalningen för eko är en riskpremie till en mer riskfylld produktion. När det är kris finns konventionellt foder och konventionellt utsäde att tillgå. Konventionell stallgödsel löser växtnäringsfrågan för många växtodlare. I mejeribranschen får konventionell mjölk sponsra ekologisk när det är överskott. Så lite ödmjukhet skadar inte.

    Produktion av mjölk och kött och cirkulerad stallgödsel är grundbulten i ekoodlingen. Lite ironiskt ser den ljusaste framtiden ut att vara inom växtodlingen, där det också finns goda exportmöjligheter, till exempel av havre. Det ska man ta vara på.

    Det finns alltså möjligheter till utveckling genom att öka odlingen av grönsaker, spannmål och oljeväxter. Det förutsätter att man kan ordna gödslingen på ett bra sätt, något som vore lättare om samhället var mer kretsloppsinriktat, och faktiskt gjorde vad man så ofta pratar om.

    Ett positivt exempel är Klevs gård i Bohuslän som vi skrev om i nummer 44. Genom att använda rester från en ny biogasanläggning som jäser avfall från fiskindustrin löser man näringsfrågan och kan gå över till ekoodling.

    Det behövs fler exempel där jordbruk samarbetar med det övriga samhället. Varken den ekologiska inriktningen eller den konventionella har ensam lösningen på jordbrukets utmaningar vad gäller hållbarhet och lönsamhet.

    Därför är det viktigare att ta till vara nya innovationer och utveckla produktionen i stället för att misskreditera andra produktionsformer.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen