Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 17 mars

    Jordbruksverkets problem är oacceptabla

    Efter de försenade utbetalningarna till lantbrukare borde ansvariga politiker ställa ordentligt kritiska frågor till Jordbruksverket om hur man ska förbättra situationen, skriver ATL:s Hanna Marie Björklund.

    Stöden och ersättningarna från EU är en viktig intäkt för det svenska lantbruket. Därför är det också viktigt att Jordbruksverket som administrerar utbetalningarna sköter sitt uppdrag.

    En viktig del av EUs verksamhet är de kontroversiella stöden och ersättningarna till jordbrukssektorn. Dessa brukar få mycket kritik av dem som anser att de är snedvridande, men det är ett faktum att pengarna i dag är viktiga för många lantbrukare, som i Sverige.

    Regelsystemen är komplexa och inte oproblematiska. Men de hårdaste kritikerna brukar sällan ha egna bättre förslag på hur man ska kunna säkra inhemsk livsmedelsproduktion utan att införa hårdare regler och restriktioner för handel. I nuläget behövs stöden för att säkra närmiljö och livsmedelsförsörjning.

    Dessa stöd och ersättningar utgår alltså från EU, men lantbrukare ansöker och den ansvariga myndigheten i landet administrerar, i Sverige Jordbruksverket. Det är dock långt ifrån en smärtfri process, bara det senaste året har det varit en rad konflikter kring utdelningen. Så sent som i höstas drog LRF Jordbruksverket till förvaltningsdomstolen med ett krav om dröjsmålsränta för de medel som gällde ansökningar från 2015 som fortfarande inte betalats ut.

    En annan fråga är den om sanktioner mot myndigheten från EU. Nyligen kom det besked om att Jordbruksverket fått krav på återbetalning av jordbruksstöd på över 200 miljoner kronor och totalt sedan 2016 ligger denna siffra på över 3 miljarder. Dessa sanktioner riskerar ytterst att drabba jordbrukarna själva när pengarna tas från rambudgeten för Landsbygdsprogrammet.

    Dessa problem skyller Jordbruksverket i regel på IT-haverier. Man har haft problem med sina system, och generaldirektören Christina Nordin säger sig ha prioriterat att uppdatera de system som skulle användas för utbetalning av stöd, vilket påverkat and-ra system, som bland annat sanktionerna från EU gäller.

    Man skulle kunna sammanfatta den här situationen med att ha ett jordbruk som delvis är beroende av EU-bidrag är ett jäkla skit, men nu har vi baxat det ända hit. Kritiken och konflikterna visar väl på vilka problem som finns med att ha en näring delvis beroende av stöd och bidrag. En sådan sak som hur en myndighet sköter sitt IT-system kan bli viktigare än hur väl man själv sköter sin egen verksamhet, och det är synd och skam att så är fallet.

    Men som sagt, i nuläget har vi inget bättre alternativ, och i ljuset av detta måste vi göra så gott det går. Där ingår att den ansvariga myndigheten måste ta sitt uppdrag och den viktiga rollen den spelar i svenska lantbrukares ekonomiska situation på allvar.

    Att Sverige betalar dyra böter och att det dröjer flera år innan EU-medlen betalas ut på grund av att en myndighet har stora problem med att skapa ett fungerande IT-system är helt enkelt inte acceptabelt. Det borde finnas både en och två ansvariga politiker som ställer några ordentligt kritiska frågor till Jordbruksverket om hur man ska förbättra situationen framöver.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen