Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 5 april

    Alltför enkel problembeskrivning från Jordbruksverket

    Jordbruksverket levererade deprimerande läsning i veckan som gick. Men rapporten visar inte hela bilden, skriver ATL:s Tord Karlsson.

    Lönsamheten i primärproduktionen jordbruket försämrades under perioden 2011-2017. Det gällde dessutom hela livsmedelskedjan; även livsmedelsindustrin, handeln och restaurangerna led av samma sjuka.

    Det är bra bränsle i debatten för den som önskar sänkta skatter och pålagor eller höjda subventioner. Men den vägen går inte Jordbruksverket, lösningen heter innovation, forskning och utveckling. Det kan vara bra, frågan är bara hur det verkligen kommer lantbrukaren till nytta.

    Enligt Jordbruksverket kännetecknas jordbruket också av minskande produktivitet. Det är svårt att förstå för den som läser ATL och ser alla innovativa och satsande lantbrukare. En förklaring kan vara brister i statistiken.

    Rapporten från Jordbruksverket svävar på sina ekonomiska analysmoln högt över en mångfacetterad bondeverklighet dominerad av enmans- eller fåmansföretag. Man ser inte hela bilden. En stor del av lantbruken bedrivs som egen firma och då finns ju inga arbetskraftskostnader i statistiken.

    Det betyder att om en mjölkgård som bedrivs som egen firma installerar en mjölkrobot så ger den arbetsbesparingen inga avtryck, och blir osynlig för analytikerna. Därför behövs mycket mer underlag om jordbrukets behov innan regeringen bestämmer sig för åtgärder för att öka produktionen.

    Det finns ändå något att ta fasta på i Jordbruksverkets analys. Att de senare leden i förädlingskedjan tar hand om merparten av konsumenternas vilja att betala mer för maten är ingen nyhet. Här syns det svart på vitt.

    Förädlingsvärdet ökar mest i handeln och minst i produktionsledet. Så kan det inte fortsätta, handeln och industrin borde värna sina leverantörer bättre.

    Bristen på innovation är en annan viktig iakttagelse. Det är livsmedelskedjans förbannelse att även industrin och handeln består av små företag med litet intresse för forskning och utveckling. Det betyder att det är svårt för nya idéer och satsningar att verkligen växa, att få de olika leden att kugga i varandra. Här finns ett viktigt utvecklingsområde där staten kan hjälpa till.

    Forskning behövs också. Alltför länge har den tillämpade forskningen rustats ned.

    Här krävs en ökad satsning på tillämpad forskning som direkt kan bli till nytta på gården. Mer växtförädling och sortförsök, mer underlag för att fatta beslut om gödsling, bekämpning och maskininköp.

    Jordbruksverkets analys är en del av underlaget för att förstå vad som krävs för att livsmedelsproduktionen ska lyfta. Men det behövs mycket mer underlag för att förstå vad som verkligen ger utveckling och vad som krävs för att driva landsbygdsföretag.

    Vad som ska göras är en fråga för landsbygdsminister Jennie Nilsson. Det hade känts tryggare med en landsbygdsminister med erfarenhet från vår bransch. Men om man vill kan man lära sig det man inte vet. Välkommen ut i verkligheten, ministern! Lita inte bara på rapporter, träffa bönder!

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen