Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 1 april 2005

    Jordbrukets överblivna byggnader en utmaning

    För några år sedan ringde en läsare som hade köpt en liten gård, huvudsakligen för boendet. På gården fanns ett grisstall och en gödselbehållare. Han hade två frågor: hur får man bort grislukten i stallet och vad kan man använda en gödselbehållare till på en gård där djurhållningen avvecklats?

    Vi bad läsekretsen om tips men om jag minns rätt fick vi inga svar.

    Denne läsare dyker upp i minnet när jag läser den danska tidningen Landbrugsavisen: i det danska jordbruket finns det byggnader om sammanlagt inte mindre än 40 miljoner kvadratmeter som bör rivas. 40 miljoner kvadratmeter, eller 4 000 hektar, i hus som "bara står i vägen och väntar på nästa orkan".
    Egentligen finns det 60 miljoner kvadratmeter som det inte finns användning för i jordbruket och högst en tredjedel av dem kan användas till "noget fornuftigt", det vill säga något annat än jordbruk.

    Man undrar hur det står till i Sverige. Säkert finns det mycket oanvända hus här också. Och fler kommer det att bli. Bakgrunden till den danska situationen är de senaste årtiondenas strukturomvandling där små och medelstora gårdar upphör som brukningsenheter medan marken övergår till traktens storgård. En sådan omvandling finns ju också i Sverige.

    Inte minst mot bakgrund av den nya jordbrukspolitiken är det mycket som talar för att utvecklingen accelererar. De stora gårdarna växer i strävan efter lönsamhet och små gårdar blir kvar som deltidsjordbruk. Men mellangårdarna i mellanbygderna, vad händer med dem?

    Utvecklingen innebär paradoxalt nog också ett stort byggbehov eftersom djurhållningen koncentreras på färre men större enheter där nybyggen måste till.

    I Landbrugsavisens ledare funderas kring värdet på de överflödiga byggnaderna. Om de 20 miljonerna kvadratmeter som inte kan utnyttjas i jordbruksproduktionen men väl till något annat har ett värde på 1 000 danska kronor per styck så talar vi om värden på 20 miljarder kronor. Det är en utmaning att finna alternativt bruk för dem.

    Lantgårdsturism, gårdsförsäljning, småskalig livsmedelsförädling och lager är exempel på vad som kan göras. Säkert går det att fundera ut långt mer okonventionella användningsområden (banor för skateboard- och mountainbikeåkare, trial för motorcyklar, bågskytte.?), men har de som vill åt stora byggnader för sin verksamhet råd att betala något? Förmodligen är det lättare att fundera ut användningsområden än det är att ta ut ersättning för upplåtelsen.

    Lars Vernersson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen