Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 23 augusti

    Jordbruket offras i frihandelns namn

    Mot den mäktiga bilindustrin väger EUs livsmedelsproduktion lätt. Det blev uppenbart när frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay blev klart för en tid sedan.

    Det öppnar för tullfri import från Sydamerika av vissa mängder kött från nöt, fågel och gris, socker och etanol. Åt andra hållet skeppas bilar, industrivaror och läkemedel.

    Motprestationen på jordbruksområdet begränsar sig till bättre möjligheter för EU-export av vin, oliver, mjölkpulver och ost. Där hade väl svenska bönder otur med valet av produkter eller var det oskickliga förhandlare?

    Som helhet är avtalet av litet värde för det svenska jordbruket, även om man skulle önska att mejeridiskarna i Buenos Aires butiker fylls av Västerbottensost. De möjliga nega­tiva konsekvenserna av tullfri import är större.

    Allt detta hindrar inte att den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström och även den svenska regeringen är mycket nöjda med det nya avtalet. Utrikeshandelsminister Ann Linde säger till ATL att konkurrensen kommer att öka för svenska bönder men också exportmöjligheterna. Och eftersom man i vårt starka samhälle inte hamnar på gatan är risken att bli utkonkurrerad och gå i konkurs inte så mycket att oroa sig för om man tolkar ministern rätt.

    Men – och det är viktigt att konstatera – än är ingen skada skedd. Och inte nytta heller.

    Avtalet ska godkännas av en majoritet i berörda EU-organ och också i samtliga EU-länders parlament. Här har vi den stora stötestenen. I Irland, Frankrike och Italien är protesterna mot avtalet kraftfulla.

    EU-kommissionären Phil Hogan har ryckt ut och lovat 1 miljard euro för att mildra negativa konsekvenser. Den typen av försäkringar är nog nödvändiga för att få avtalet i hamn och det kan utvecklas till ett drama. Det hade varit bättre med ett bra jordbruksavtal från början.

    Det är inte frihandelsavtalet i sig som är stötande, det är tanken att jordbruket alltid går bra att offra och dubbelmoralen i att de stränga krav på miljö och hållbarhet som jagar det svenska jordbruket väger så lätt i förhandlingar med andra länder.

    Brasiliens nye president Jair Bolsonaro och jordbruksministern Tereza Cristina arbetar aktivt för att öka avskogningen av Amazonas och minska miljökraven på jordbruket. Vilken kraft får eventuella krav från EU i det sammanhanget?

    Fenomenet att låta jordbruket komma i kläm i internationella förhandlingar och sedan lindra smärtan med extra pengar är inte unikt för EU. Donald Trump gör nu samma sak i USA när handelskriget med Kina får obehagliga konsekvenser.

    Förtvivla kan de göra som önskar en avreglerad jordbruksmarknad och fri rörlighet för livsmedel. Av många skäl, både för att hålla väljarna på bra humör och säkerhetspolitiskt, stöttas livsmedelsproduktionen i de allra flesta länder. Därför blir tyvärr jordbruket ofta förlorare när tullar ska rivas.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen