Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 29 september 2005

    Inte slutet för betodlingen

    Redan i år inleds marschen mot sämre lönsamhet för de svenska betodlarna. ATL kunde i tisdagstidningen rapportera att sockerkvoten sänks, för Sveriges del blir sänkningen 7,1 procent.

    Det betyder att betor som annars skulle ha betalts med de högre priserna för A- eller B-socker nu betalas med världsmarknadspris som C-socker. Totalt i Sverige betyder det att intäkterna minskar med 75 miljoner kronor. För lantbrukaren med medelarealen 13 hektar sockerbetor minskar intäkten med drygt 20 000 kronor.

    Det är oundvikligt att EU reformerar sin sockerpolitik. Men det här beslutet har egentligen inte med det att göra. Utan nu bestämmer EU-kommissionen när skörden av årets betor är i full gång att ändra reglerna för just det här året.

    Priset för C-socker är så lågt att det inte på långa vägar betalar odlingskostnaderna. Hade betodlarna känt till att kvoten skulle sänkas hade man sått en mindre areal och på det sättet sparat en del kostnader. Redan i våras fanns det också tydliga varningstecken på att lagren höll på att bli för stora. Kommissionens saktfärdighet har därför kostat betodlarna pengar helt i onödan.

    Men på sikt är naturligtvis den viktiga frågan hur de nya reglerna ska bli. Förslaget innebär att betpriset sänks med 46 procent och att 60 procent av sänkningen kompenseras. Det är en drastisk försämring av betodlingens lönsamhet, men om kompensationen går till betodlarna finns det ändå hopp om en fortsättning av betodlingen. Men i Sverige är det inte säkert att kompensationen når betodlarna. Det finns tankar om att fördela stödet till alla lantbrukare genom en påspädning av det vanliga gårdsstödet.

    Oavsett vilken form som används blir kompensationen frikopplad från produktionen, den betalas alltså ut oavsett om lantbrukaren odlar betor eller ej. När en lantbrukare bestämmer om han eller hon ska fortsätta med betodlingen är det alltså priset efter sänkningen med 45 procent som blir helt avgörande.
    Genom den hittills lönsamma betodlingen har växtodlingsgårdarna i södra Sverige inte utsatts för samma hårda lönsamhetspress som övriga landet. Trots att skörden i södra Sverige är större är lönsamheten i höstveteodlingen till exempel ofta bättre i Mellansverige.

    Det beror på att intäkterna från sockerbetorna har lett till att de sydsvenska lantbrukarna investerat mer i maskiner och helt enkelt haft möjlighet att klara högre kostnader. Dagens arrendepriser på kanske 4 000-5 000 kronor per hektar, eller mer, blir också helt omöjliga att klara när lönsamheten i betorna rasar.

    Det kommer att bli en svår och ibland smärtsam omställning för det sydsvenska lantbruket. Men i grunden är ändå förutsättningarna för växtodling goda, och när kostnaderna anpassats nedåt finns det ändå skäl att vara optimistisk om framtiden.

    Knut Persson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen