Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 30 augusti 2010

    Inte riskfritt att ändra jordförvärvslagen

    Då och då höjs röster för en förändring av jordförvärvslagen. Visst kan det finnas skäl till en översyn. Ett kan vara omvärldsförändringar som gör justeringar motiverade.

    Lagen är från 1945 och har förstås ändrats flera gånger, men sedan de senaste större ändringarna i början av 1990-talet har mycket hänt. Sverige har blivit medlem i EU och strukturrationaliseringen har förändrat ägarbilden. Gårdar har blivit större, driftsbolag har bildats – men marken kan inte sättas på bolag.

    Redan i början av 1900-talet kom lagstiftning som stoppade baggböleriet i Norrland, det vill säga uppköp av skog med tvivelaktiga metoder som missgynnade de små markägarna som sålde. Fördelningen mellan ägarkategorierna frös därmed, hälften av skogen ägs av fysiska personer, hälften av juridiska. Ett av syftena med lagen är att bibehålla detta styrkeförhållande, därför finns begräsningar för bolag att köpa mark.

    Ett annat syfte med lagen är att främja omarrondering, ett tredje att vara ett regionalpolitiskt instrument som främjar bosättning och sysselsättning i glesbygd. Här är måluppfyllelsen diskutabel – också ett skäl till en översyn.
    Vad skulle hända om reglerna för olika ägarkategoriers möjligheter att köpa mark luckrades upp? Ur säljarens perspektiv är det onekligen en förbättring att kunna sälja till vem man vill. Marken skulle betalas bättre.

    Både åkermark och skogsmark har den senaste tiden ökat kraftigt i värde. Mark har blivit ett investeringsobjekt över hela världen. Land grabbing är ett globalt nutida problem som vida överstiger det forna baggböleriet. Kommer det fenomenet hit med liberaliserad jordförvärvslag?

    Är det farligt om utländska företagskonglomerat eller statsägda konsortier köper svensk åker? Eller om pensionsfonder köper skog? Vilka fördelar har jordbruksbolaget med den fasta egendomen i bolaget? Vilka svårigheter väntar nystartaren? Förenklas generationsskiften genom aktieöverlåtelser?

    LRF har hittills inte sett någon anledning att ändra jordförvärvslagen. Det är naturligtvis en angenäm tanke att liberalisera och förenkla den, men som synes finns det risker.
    Frågan behöver utredas, men för den skull behöver inte resultatet bli några större förändringar.

    Lars Vernersson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen