Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 31 mars

    Nu är maten värdefull igen

    I framtiden kan svensk mat bli värdefullare än den har varit på länge, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

    Coronapandemin sprider osäkerhet. Vardagen förändras och det är svårt att veta hur nästa månad ser ut. Den här växande osäkerheten kan förändra samhället, och inte minst förutsättningarna för nationell livsmedelsproduktion.

    På kort sikt är orosmolnen många inom lantbruket. Vad händer om personal eller familj insjuknar? Kan den utländska arbetskraften, som är så viktig för jord- och skogsbruket, ta sig hit i år? Och kan företag som säljer produkter direkt till restauranger få någon annan att köpa?

    Även i konsumentledet finns en påtaglig oro för de närmaste veckorna. I matbutiken gapar en del hyllor tomma. Landsbygdsministern har till och med behövt gå ut och försäkra att det just nu inte råder brist på livsmedel.

    Mycket av det som nu utspelas gick det inte att tänka sig för bara ett par veckor sedan. Och insikten att det osannolika är sannolikt kan bli det största avtrycket av coronakrisen.

    Sätter sig tanken att farsoter oväntat kan slå till, förändras samhället. Då tar vi högre höjd för risker. Vi börjar tänka allt mer som de gjorde förr.

    Det är egentligen bara en kort tid under 1900-talet som mänskligheten tror sig ha kunnat bemästra infektionssjukdomar. I en bok publicerad bara månader innan coronaviruset blev förstasidesstoff i hela världen, beskriver historikern Frank Snowden västvärldens historia som direkt formad av epidemier och pandemier.

    Arméer förlorade inte främst mot andra härar på slagfältet, utan dukade under i sjukdomar. En världsstad likt Paris fick sin stadsplan delvis utformad för att bekämpa kolera, enligt Snowden. Sjukdomshotet var ständigt närvarande.

    I samhällen där människor lever i större ovisshet om morgondagen läggs resurserna annorlunda. Nationell tillverkning av mat, stål och läkemedel värderas högre.

    Blickar vi bakåt påminns vi också om hur lantbruk organiserades när risker var svårare att kalkylera. Livsmedelsförädling, som slakteri, mejeri, musteri och bränneri, fanns på gårdsnivå. Det mesta som behövdes fanns lagrat på magasin och i jordkällare, för att inte tala om de levande livsmedelslagren i ladugårdar och sjöar. Det var ett sätt att förhålla sig till osäkerhet.

    Självklart kommer det inte bli som förr. Men pandemin kan förändra svenskt jordbruk. Efter coronavirusets härjningar kan det vara mer självklart att de livsmedel som säljs i Sverige uppfyller svenska regelverk och bidrar till krisberedskap. Livsmedelsförsörjningen kan värderas högre än förr.

    I ett land som har upplevt en pandemis förlamande grepp lär det egna huset ses om mer än tidigare. När ett virus kan få grundläggande samhällsinstitutioner att vackla och gränser stängas tas mindre förgivet. I framtiden kan svensk mat bli värdefullare än den har varit på länge.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen