Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 23 november 2020

    Hur långt räcker skogens klimatargument?

    De flesta anser att skogsbruket spelar en nyckelroll för att rädda klimatet, samtidigt som det framställs som ett hot mot livet i skogen. Vi måste börja fundera på hur långt klimatargumentet räcker om det ställs i en allt hårdare konflikt mot biologisk mångfald.

    Med tanke på de allvarliga miljöproblem som finns i världen framstår beskrivningen av ordinära svenska hyggen som miljökatastrofer väldigt överdrivet. En av Miljöpartiets språkrörskandidater gjorde dock nyligen en sådan deklaration (SvD debatt 10/11). Orimligt? Ja, men det är denna verklighetsuppfattning som riskerar att få kontroll över svenskt skogsbruk om den får fäste.

    Även om debattartikeln brast en hel del i sakfrågorna så är artikeln tänkvärd av andra anledningar. Framför allt måste skogsbruket tänka på hur man ska förhålla sig till att stora delar av miljörörelsen och delar av allmänheten betraktar skogsbruket som miljöförstöring, som dessutom måste kontrolleras och styras ännu hårdare genom lagstiftning.

    Juridiken är verktyget för att förhindra ”miljökatastroferna” i den svenska skogen. En av förutsättningarna för ett någorlunda fritt skogsbruk, även fortsättningsvis, är att skogsbruket hålls utanför Miljöbalken. Om tillstånd och miljökonsekvensbeskrivningar kommer att krävas för ordinära skogsbruksåtgärder, som dessutom blir möjliga att överklaga för en bredare krets, blir det troligen inte så mycket brukande av skogen om det vill sig illa.

    Det är politikerna i riksdagen, och oroväckande nog allt mer på EU-nivå, som stiftar lagarna. Om de också tror att beprövade och miljöanpassade trakthyggen är miljökatastrofer kommer de stifta lagar därefter. Särskilt om de uppfattar att de har stöd av allmänheten.

    Ironiskt nog anser de flesta att skogsbruket spelar en nyckelroll för att rädda klimatet, samtidigt som det framställs som ett hot mot livet i skogen. Skogens bidrag till klimatarbetet genom kolinbindning och fossilfria produkter som kan ersätta oljebaserade inom allt fler områden är otroligt hoppingivande. Skogsbruket har med all rätt framhållit skogens klimatförtjänster.

    Det ska man fortsätta att göra, men samtidigt börja fundera på hur långt klimatargumentet räcker om det ställs i en allt hårdare konflikt mot biologisk mångfald. Det finns delar av miljörörelsen som hellre ser att olja används än att skogsuttaget ökar och därmed ökar trycket på den biologiska mångfalden i skogen.

    Skogen kommer inte att räcka till allt, så det finns anledning att hålla ett öga på den biologiska mångfalden och andra värden som skogen har. Alltså precis vad det moderna miljöanpassade skogsbruket gör i dag.

    Det går att bedriva ett aktivt skogsbruk som ger klimatnytta och inte hotar den biologiska mångfalden. Svenskt skogsbruks framtid hänger till stor del på hur väl skogsnäringen lyckas visa detta för politiker och allmänhet, inom landet men också inom EU. Tack och lov tror inte så många att skogsbruket är en miljökatastrof – men sådant kan ändras snabbt.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen