Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 13 december 2004

    Hjälp med analysen behövs

    I efterdyningarna av förra veckans stora nyhet att Arla Foods planerar ett samgående med holländska Campina är det lätt att börja fundera över hur en lantbrukare ska kunna greppa allting.

    För att klara jobbet på gården måste han eller hon i första hand kunna sin produktion. Det sparar många kostnader om hantverkare inte behöver lejas in för allting. Och naturligtvis är det viktigt att vara en skicklig företagsledare och entreprenör för att utveckla det egna företaget.

    Till det kommer nu att åtminstone medlemmarna i Arla Foods helst ska kunna bedöma långsiktiga strategiska frågor i internationell mejeriindustri. Är det trovärdigt att fusionen kommer att spara över en miljard kronor och kommer den i så fall att komma medlemmarna till del? Blir det tolv öre mer för mjölken?

    Den lättaste vägen att är att lita på sina förtroendevalda och sitta still i båten. Säger de som har haft mest tid att sätta sig in i frågan, alltså styrelsen, att det är bra så får man lita på att de har rätt. Det är mycket möjligt att det är det bästa sättet för den enskilde medlemmen att hantera frågan.
    Men det strider mot kooperationens traditioner. Lantbrukare har för vana att diskutera både stora och små frågor på medlemsmötena. Det kan man naturligtvis göra även i fortsättningen, men direktörernas informationsövertag blir så stort att diskussionen blir allt mindre meningsfull.
    Hur får man aktiva ägare, som är beredda att ta ägaransvaret när det inte går så bra, när ägarna inte kan överblicka verksamheten?

    Förutom de affärsmässiga frågorna, som är svåra nog, ställer förslaget en rad andra frågor. Är en traditionell kooperativ förening rätt ägandeform för ett utpräglat multinationellt företag som omsätter nära 100 miljarder svenska kronor? Och ska en styrelse för ett sådant företag helt bestå av mjölkbönder?
    Det är viktiga frågor som det inte finns något givet svar på. Svensk och dansk mejerikooperation har varit framgångsrika och varför ska det inte vara möjligt att ta ett steg till? Ska mjölkbönderna kasta in handsken som ägare när marknaden blir allt mer internationell?

    Frågan är också vilken hjälp Arlamedlemmen har att analysera frågorna. I aktiebolagsvärlden finns många analytiker som har som heltidsjobb att studera och bedöma företag. Ett bolag i Campina Arlas storlek hade varit ett huvudintresse för en lång rad av analytiker på banker och mäklarfirmor om det varit börsnoterat.

    För att något minska informationsklyftan mellan ledning och ägare behöver även kooperationens medlemmar hjälp av analytiker. Ett sätt är att skapa ett oberoende institut finansierat av LRF och de större kooperativa företagen.

    Knut Persson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen