Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 18 juni

    Hattande med våtmarksstöd tär på förtroendet

    Lantbrukarnas intresse för att investera i våtmarker hotas av statens kortsiktighet och brist på styrning, skriver ATL:s Tord Karlsson.

    Jordbruket får ofta kritik för att den allt rationellare driften utarmar den biologiska mångfalden. Diken läggs igen, odlingshinder tas bort och landskapet blir enhetligt och tråkigare för växter och djur, men också för människor.

    Till dessa förändringar hörde också sänkning av sjöar och utdikande av våtmarker. Ungefär 3 miljoner hektar våtmarker har försvunnit sedan 1800-talet, enligt Naturvårdsverket.

    Det finns stora värden i våtmarker, både som ett sätt att fånga upp växtnäring innan den når sjöar och hav och för att gynna den biologiska mångfalden. Dessutom gör de landskapet mer spännande och intressant.

    Därför har staten i omgångar gett bidrag till anläggande av våtmark och till restaurering och skötsel av befintliga marker. 2018 avsattes 200 miljoner kronor i statligt stöd till anläggning av våtmarker. De försvann i M + KD-budgeten men återställdes av regeringen 2019. Och nu försvinner de igen!

    Att Jordbruksverket först 2020 upptäcker en brist på 900 miljoner i Landsbygdsprogrammet som har omfattat perioden 2014–2020 är en del av samma kaos som kraftigt har försenat stödutbetalningar sedan 2015.

    Resultatet blev ett ”hela havet stormar” över penningströmmarna i Landsbygdsprogrammet. Det som inte var skyddat från ingrepp kunde strykas. Först drabbade det bredbandsstödet. Det blev kraftiga protester och regeringen gjorde en återställare och gav bredbandsutbyggnaden 200 miljoner igen. Men tydligen av samma landsbygdsprogramspengar! Och denna gång hörde våtmarkerna till förlorarna.

    Det är absolut riktigt att satsa på bredband. Den direkta nyttan är större och omfattar fler människor än anläggandet av ett antal våtmarker. Men det är fel att ställa investeringarna mot varandra.

    Jordbruksverkets panikstopp får stora konsekvenser. Nuvarande programperiod går mot sitt slut, allt tyder på en förlängning men ingen vet vilka summor som kommer att bli aktuella. Ett nytt landsbygdsprogram ska förhandlas fram, och det kommer att dröja innan vi vet innehållet i detta. Långt gångna planer på nya våtmarker kan komma att bli frysta i åratal.

    Det tjänar ingen på. Tvärtom finns det många förlorare. Förtroendet för myndigheterna sätts på hårda prov. För Jordbruksverket är det ingen nyhet, stödkaoset har skadat tilliten i åratal.

    Men detta stopp drabbar också regionala myndigheter och konsulter som arbetat med lantbrukare som vill investera i våtmarker.

    Lantbrukare som frivilligt lagt ner tid och pengar undrar nu hur de kunde vara så dumma. Ett återställt våtmarksstöd är en vettig investering, inte bara i natur och biologisk mångfald utan också ett sätt att försöka återupprätta förtroendet för myndigheterna.

    Läs också: Budgetmiss stoppar stöd till våtmarker

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen