Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 27 juli

    ”Sverige måste börja utbilda fler veterinärer”

    Det råder akut brist på veterinärer men inte brist på motiverade studenter. Ändå finns det alldeles för få utbildningsplatser. Sverige måste börja utbilda fler veterinärer nu, tycker ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

    Veterinär är ett viktigt yrke med goda framtidsutsikter. Behovet av legitimerade veterinärer och djurskötare är så stort att det är motiverat att tala om en akut brist.

    Veterinärbristen avhjälps med fler utbildningsplatser. Det finns knappast någon brist på lämpliga och motiverade studenter.

    Läs också: Larm om veterinärbrist

    Veterinärprogrammet vid SLU tillhör de utbildningar med högst söktryck år efter år. Det är å andra sidan inte märkligt, eftersom det endast finns 100 utbildningsplatser. Samtidigt bedömer branschorganisationen Svensk Djursjukvård, inom arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, att det finns ett aktuellt behov av 365 veterinärer varav 94 med specialistutbildning.

    Svensk djursjukvård kan inte – och ska inte – vara beroende av import av utländsk veterinärmedicinsk kompetens. Det är bra att veterinärer från andra länder kan jobba i Sverige, men det räcker inte för att bota bristen. Förra året ansökte 117 EU-medborgare om tillstånd att tillfälligt utöva veterinäryrket i Sverige.

    Sverige har höga djurskyddsambitioner och måste ha en veterinärmedicinsk kompetensförsörjning med motsvarande ambitioner. Fler utbildade veterinärer och djurskötare ökar möjligheterna att rekrytera till orter över hela landet. God geografisk täckning är en förutsättning för snabba insatser. Från flera håll i landet kommer rapporter om långa väntetider och att det är svårt att få tag i distriktsveterinärer.

    Fler utbildningsplatser skulle förhoppningsvis också leda till fler exa­minerade veterinärer med intresse för att jobba med lantbrukets produktionsdjur. För att fler ska vilja bli distriktsveterinärer behöver det bli mer attraktivt att jobba med produktionsdjur jämfört med smådjur. Arbetsmiljö och arbetsvillkor kan säkert förbättras.

    Konsekvenserna av veterinärbristen för lantbrukets djurhållning är oroande, men fullt möjliga att åtgärda om viljan finns. Det behövs mer långsiktighet och helhetssyn. Dagens bristsituation borde ha kunnat förutses och antalet utbildningsplatser ha utökats i god tid.

    Trots att SLU nyligen har fått del av ett extra anslag till bristyrkesutbildningar utökas inte platserna på veterinär- och djurskötarprogrammen. Även om veterinärutbildningen, jämfört med mindre praktiskt inriktade utbildningar, är resurskrävande i form av labb och djurbestånd och inte helt enkel att bygga ut i en handvändning, måste man ändå börja någon gång.

    En fungerande djursjukvård och god djurvälfärd måste vara prioriterat. Om det är mer resurser som krävs så bör regeringen skjuta till de medlen omedelbart.

    De pengar som behövs kan utan problem tas ifrån anslagen till mindre samhällsnyttiga utbildningar. Det finns inga vägar runt veterinärbristen – utbilda fler veterinärer.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen