Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 11 juni

    Glöm inte den biologiska mångfalden

    Ett ensidigt sätt att betrakta miljön, där bara klimatpåverkan spelar roll, riskerar att försämra den allt mer alarmerande situationen med minskad biologisk mångfald. Det skriver ATL:s Hanna Marie Björklund.

    I början på maj kom en rapport från expertorganisationen IPBES som visade att den biologiska mångfalden vad gäller antalet arter i världen drastiskt har försämrats och att upp emot en miljon arter hotas av utrotning. Hastigheten på utslagningen ökar allt mer. Antalet arter minskar mellan tio och 100 gånger fortare i dag jämfört med 1970.

    Vid samma tid som rapporten kom var jag hemma på familjens jordbruk och diskuterade med min far, visst har det blivit färre insekter i luften och fåglar ute på fälten? Visst är det mycket färre par tofsvipor på fältet? Det kan vara en slump, men det kan också vara ett eget lokalt exempel på utvecklingen. Att både antalet arter av djur och växter på jorden och antalet individer i varje art de facto minskar.

    Denna insikt är oerhört obehaglig. Livet på jorden är motståndskraftigt, men kraftiga förändringar i ekosystemen innebär alltid en stor kris. En drastisk minskning av pollinerare kan påverka vårt jordbruk mer än vad vi tror.

    Den minskade biologiska mångfalden är en annan typ av miljöfråga än den om klimatet. Däremot kan klimatförändringar spela in, så som de exempelvis gör i fallet med Stora korallrevet.

    Men i många fall har minskningen av arter inte en direkt koppling till klimatet. I stället kan utvecklingen bero på att skog huggs ner och livsmiljöer försvinner, eller på för mycket jakt i vissa områden.

    Frågan om mångfald kan till och med hamna i direkt konflikt med klimatfrågan. I klimatets namn finns det de som driver linjen att vi alltid bara borde maximera produktion.

    Skogar kan omvandlas till raka odlingar av tall och gran för att producera biomaterial. All åkerjord bör odlas så effektivt och högavkastande som det bara är möjligt för att maximera matproduktion eller odling av oljeväxter till biobränslen. Alla kor bör försvinna eftersom kött och mjölk ses som miljöbovar.

    Men faktum är att dessa monokulturer utgör en annan typ av hot. Förlusten av hagmarker, ängar och diken leder till att populationer av insekter, fåglar och örter minskar. Mindre diversifierade områden får negativa konsekvenser för hela näringskedjan. Korna behövs för att hålla hagar öppna, vissa fält kanske ska få tillåtas ha lite mer vallmo och blåklint för insekternas skull.

    Detta behöver inte bli en fråga om ekologisk odling eller inte, men det är ett perspektiv väl värt att hålla i åtanke när vissa röster höjs för att allt som inte är avkastningsmaximerande är dåligt för klimatet.

    Det finns andra värden och dessa värden är också under hot och förtjänar vår omtanke.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen