Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 17 februari 2005

    Framtiden inte fullt så ljus

    På årets Lantbruksvecka presenterades två olika skrifter. LRF Konsult kunde i sin rapport om lönsamheten i lantbruket under 2004 konstatera att lönsamheten sjönk för sjunde året i rad.

    I lägesbeskrivningen Gröna framtider – Tillståndet i Sveriges gröna näringar 2005 ger LRF en mycket ljus bild av utvecklingsmöjligheter.

    Om man ska sammanfatta budskapet i en mening skulle det kunna bli: Så här långt har det gått dåligt, men från och med nu blir det en positiv utveckling för jord och skog. Är det då en trovärdig beskrivning?

    För att börja med historien så finns det inte någon anledning att betvivla statistiken som säger att det blivit sämre för jordbruket. Under 2004 har mjölk-, växtodlings- och nötköttsgårdarna tappart medan prishöjningen gett ökad lönsamhet på grisgårdarna. Totalt sett blev det alltså ett minus.

    Vad är det då som talar för att det ska bli bättre nu? Tittar man på LRF Konsults prognos för 2005 visar den en i stort sett oförändrad svag lönsamhet för mjölk och växtodling, nötkött blir bättre men ligger fortfarande på minus medan lönsamheten på grisgården väntas öka rejält. Ska man tro på prognosen blir 2005 alltså inte någon rejäl vändpunkt.

    Vad talar för att det ska bli bättre 2006? Från och med i år har vi en ny jordbrukspolitik som kommer att gynna en del producenter och missgynna andra. Vill man vara optimist kan man i politiken se möjligheter, å andra sidan kommer lantbruk med stor produktion allmänt sett att missgynnas.

    En tredje rapport, som inte togs upp på Lantbruksveckan, visar att det stora problemet för svenskt jordbruk är priserna. Jordbruksverket har beräknat lönsamheten för några olika typgårdar om danska respektiva finska priser gällt. För en gård med 50 mjölkkor och rekrytering skulle lönsamheten öka med 85 000 kronor med danska priser. För en växtodlingsgård på 100 hektar skulle lönsamheten öka med 41 000 kronor. Siffrorna gäller för priserna under 2003.

    Det är ryggsäcken som visar sig igen, tänker kanske en del. Men den stora skillnaden ligger inte i priset på det som köps in till gården utan i priset på det som säljs. I det här fallet alltså mjölk och spannmål. I Danmark klarade man att ge bättre betalt.

    I många avseenden har säkert LRF rätt i att de gröna näringarna har en ljus framtid. Till en början är de gröna näringarna inte bara lantbruk utan även skog och nya verksamheter som energiproduktion, turism, hästar och lokal förädling. Men för att även det traditionella livsmedelsproducerande lantbruket ska vara en framtidsnäring krävs att de svenska företagen klarar att betala ett bättre pris. Att nå dit borde vara en prioriterad fråga för LRF.

    Knut Persson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen