Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 21 februari

    Fossilfritt jordbruk berör hela samhället

    Det är ett bra mål för jord- och skogsbruket att göra sig oberoende av fossila bränslen. Men vi ska inte tro att konsumenterna kommer att stå för kostnaden, skriver Tord Karlsson.

    Nu ska jordbrukets marsch mot fossiloberoende utredas. Om ett år ska skarpa förslag presenteras om hur det ska gå till. I sammanhanget är det intressant att få veta vad som händer med den nedsättning av dieselskatten som jord- och skogsbruket nu har. Motsvarande reduktion i gruvnäringen försvann nyligen.

    Dieselskattereduktionen har varit och är ett sätt att utjämna skillnaderna i produktionskostnader mellan olika länder där variationerna i beskattning är stora, eller bränslet inte beskattas alls.

    Den fyller en viktig funktion men bidrar till den absurda situationen där skattepengar används till att ­göra fossil diesel billigare medan lantbruket får bära de högre kostnaderna för förnybara bränslen helt självt.

    Om förnybara bränslen också kommer att beskattas, vilket det finns risk för, blir det ännu värre.

    Därför är det väldigt viktigt att dieselskattereduktionen inte avskaffas utan -vidare. Det krävs ett helhetsgrepp där man ser hela jordbrukets konkurrenssituation, något som också ingår i den nya utredningens mandat att utreda.

    För att få ett grepp om vad som krävs för att producera fossilfritt kan man lyssna på en som försöker. I tidningen Nötkött beskriver Johan Tevell på Hall Hagvards på Gotland hur han använder vindkraftsel och ser över transporter och belysning. Så långt allt väl.

    Men att gå över till rundbalsplast till större del gjord på fossilfri plast och HVO eller RME som traktorbränsle kostar helt enkelt för ­mycket. Johan Tevells bud är att det krävs en merbetalning på 3 kronor per kilo kött. Det ger en finger­visning.

    Det är ett bra mål för jord- och skogsbruket att göra sig oberoende av fossila bränslen. Det är också efterlängtat att få klara besked om framtiden så att det gröna näringslivet kan satsa på att producera förnybara bränslen till hela samhället.

    När den svenska stålindustrin satsar på att utveckla fossilfri stålproduktion med vätgas i stället för kol ställer Energimyndigheten upp med en halv miljard kronor till utvecklingen. På motsvarande sätt kommer inte jordbruket att klara av att minska sin klimatpåverkan eller utveckla kolsänkor på egen hand.

    Tro inte att konsumenten ställer upp och löser problemet. Det kanske finns en vilja att betala mer för en nisch av klimatsmarta livsmedel men om vi ska ställa om hela produktionen till högre kostnader går det inte att ta ut det av konsumenten.

    I direktiven till den utredning som landshövdingen och lantbrukaren Helena Jonsson nu ska genomföra ingår inte enbart att minska beroendet av fossila bränslen. Det ska ske utan att konkurrenskraften försämras och importen av livsmedel ökar. Dessutom ska den svenska beredskapen i livsmedelskedjan förbättras.

    Det är ett stort men viktigt åtagande som angår hela samhället. Tänk på att med den konkurrenssituation som rått de senaste 20 åren har nästan var tredje ko lämnat de svenska betesmarkerna.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen