Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 28 november 2020

    Fortfarande osäkert för skogsägarna

    Om någon trodde att den efterlängtade Skogsutredningen skulle ge riktlinjer så att allt skulle vara glasklart för skogsägare och politiker är det upplagt för besvikelse. Tunga frågor som målsättningen för skydd av skog och hur det svenska skogsskyddet ska anpassas till EUs lagstiftning lämnas tillbaka till politiken för avgörande.

    Den stora frågan om balansen mellan å ena sidan satsningar på biobränslen med mera för att ersätta fossil energi i den moderna bioekonomin och å andra sidan att skydda skog och bevara den biologiska mångfalden lämnas också olöst, med det krassa konstaterandet att skogen inte räcker till allt.

    Med tanke på hur bra det har gått för riksdag och regering att komma till beslut i många skogsfrågor kan man ha farhågor om fortsatta långbänkar.

    Däremot har utredningen lagt förslag som är tänkta att lösa två av de senaste årens infekterade frågor vad gäller intrång i äganderätten – ersättning för avverkningsförbud i de fjällnära skogarna och nyckelbiotoperna.

    Av den fjällnära skogen föreslås att 525 000 hektar köps ut och skyddas, ägarna erbjuds pengar eller ersättningsmark. Med ett sådant krafttag med att skydda mark från avverkning räknar utredarna med att det ska bli lättare för politikerna att prioritera och sätta gränser för skyddad skog i övriga landet. Det är en förhoppning som kan komma på skam.

    Utredningen föreslår att nyckelbiotoperna som begrepp slopas, det finns ingen rättsordning som de baseras på, något som en del skogsägare bittert har fått erfara. Däremot föreslås att registret blir kvar, men rensat från klassificering av naturvärden.

    Om det är tillräckligt för att skapa lugn är ovisst efter en dom nyligen i Kammarrätten där rätten rev upp en dom i lägre instans som slog fast, precis som Skogsutredningen, att bereppet nyckelbiotop saknar förvaltningsstöd.

    Kammarrätten menade att det spelar ingen roll, naturvärdena finns där och det är de som till exempel påverkar möjligheten att sälja virke. Så även om det förhatliga begreppet nyckelbiotop försvinner finns det mycket att klargöra vad gäller certifieringsorganens krav och rättspraxis.

    Utredningens avsikt är att markägaren ska få kontroll över avsättningen av skyddad skog, den ska vara frivillig, den ska ersättas och ersättningen ska vara skattefri. Det är för skogsägaren bra intentioner.

    Som motprestation införs det kunskapskrav som krävs enligt Miljöbalken i skogslagstiftningen. Det är en tänkbar framtida mina för skogsägaren att trampa på. Om naturvärden ska kartläggas inför en avverkning och konsekvenserna av den ska beskrivas kan det kräva en expertis som det är ganska ont om i landet. Det öppnar för en lysande konsultmarknad och öppnar också skogsägarens plånbok.

    Även om en del frågor om rättssäkerheten och ersättning för skyddad mark adresseras väl återstår många tvistefrågor även efter denna skogsutredning. Utredningen om Artskyddsförordningen som kommer i början på nästa år blir ytterligare en pusselbit att beakta.

    LÄS MER: 50 nya förslag för skogenLÄS ÄVEN: Skogsutredningen vill avskaffa nyckelbiotoperLÄS OCKSÅ: Föreslår jätteavsättning längs fjällkedjan

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen