Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 17 januari 2017

    Förnyelsebar energi chans för lantbruket

    Jord- och skogsbruk ser ut att bli vinnare på framtidens förnyelsebara energimarknad. Det kanske känns som önsketänkande nu när virkesköparna knappt vill höra talas om de olika energisortimenten.

     Illustration: Istock
    Illustration: Istock

    Men ska man tro Energikommissionens målsättning om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040 finns det anledning att se optimistiskt på framtiden. Förutsatt att Sverige står upp emot de krafter inom EU som vill begränsa uttaget av bioenergi från jordbruksgrödor och skogsprodukter.

    Förra veckan överlämnade Energikommissionen sitt betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) till energiminister Ibrahim Baylan (S). Dokumentet innehåller 12 förslag och 30 bedömningar som baseras på regeringens energipolitiska överenskommelse med M, C och KD från i somras.

    Det är en väsentlig fördel att riktlinjerna för viktiga politiska områden kan dras upp i blocköverskridande uppgörelser. För är det något som energimarknaden behöver så är det långsiktighet. Nu finns det en samsyn kring att elproduktionen ska gå i förnyelsebar riktning, men det betyder dock inte att år 2040 är ett slutdatum för kärnkraften.

    Kommissionen ser framför sig en mer sammankopplad elmarknad inom EU vilket på sikt jämnar ut elpriserna mellan olika länder, på gott och ont. Troligen innebär det högre elpriser i Sverige på sikt, men samtidigt goda möjligheter till elexport. Det är både kommissionens och regeringens mening att Sverige ska vara en nettoexportör av el.

    Lantbruket spelar en viktig roll i den framtida energiförsörjningen. Mark till vindkraftverk, ladugårdstak till solceller och energi från åkergrödor och skog kan förhoppningsvis ge många lantbrukare ökade intäkter.

    För att gynna förnyelsebar elproduktion föreslår Energikommissionen att elcertifikatsystemet förlängs och utökas med 18 TWh till år 2030.

    En proposition om certifikaten är på gång. Förhoppningsvis kommer den innehålla incitament att öka kraftvärmeproduktionen som gör både högvärdig el och fjärrvärme av allt från sopor till trädrester.

    Kraftvärmen har dessutom den stora fördelen av att vara en reglerbar förnyelsebar energikälla till skillnad från vind- och solel.

    Den nuvarande förnyelsebara svenska inriktningen talar till skogs- och lantbrukets fördel. Men det finns fortfarande hinder kvar på vägen. Inte minst EU:s regler om statsstöd och en bristande förståelse för svenskt skogsbruk i Europa kan sätta käppar i hjulen för ett ökat uttag av skogsenergi.

    Målsättningarna om förnyelsebar energi måste omsättas i främst en långsiktig skatte- och styrmedelslagstiftning som gör det möjligt att investera i anläggningar för produktion av el och biodrivmedel om Sverige ska ha någon chans att nå målen.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen