Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 10 maj

    Förenkla inte klimatdebatten

    Vi pratar för mycket om utsläpp och för lite om kolsänkor, skriver ATL:s Tord Karlsson.

    Korna och de andra idisslande djuren spelar en stor roll i klimatdebatten. Framför allt fokuseras på den metan som mikroorganismerna i våmmen producerar. Gasen metan är en aktiv växthusgas, enligt det gängse och etablerade måttet 25 gånger starkare än koldioxid sett över en hundraårsperiod.

    Men det kan vara farligt att förenkla resonemanget för mycket. Det finns ett annat sätt att se på saken som gör kons och koägarens börda mindre tung. Metan bryts ned ganska snabbt i atmosfären, på 2–3 decennier är det mesta borta. Koldioxid lever i atmosfären och bidrar till växthuseffekten i flera hundra år.

    Det betyder att metanet från en kobesättning inte ackumuleras i atmosfären. Eftersom metan står för ungefär hälften av kornas klimatpåverkan är det en viktig fråga.

    En jämförelse som ibland används är att en kobesättning skulle ha klimatpåverkan som ett nedlagt kolkraftverk. När besättningen byggdes upp och kolkraftverket var i drift ökade utsläppen av växthusgaser. Koldioxiden från kraftverket ligger kvar i atmosfären och metanet från korna gör sin verkan men omsätts kontinuerligt, så halten är stabil och inte växande.

    Betyder det att mjölk- och nötköttsbranschen kan andas ut och släppa klimatfrågan? Nja, det finns komplikationer. En är att odlingen av foder och gödseln åstadkommer växthusgaser, en annan är att metanet ändå finns där i atmosfären under en period och verkar fullt ut. Så att helt avfärda kornas klimatpåverkan går knappast.

    Men det är en intressant tanke att ha med sig. Om det gäller att ta bort klimatpåverkande verksamheter som bygger upp koldioxidhalten i atmosfären långsiktigt borde andra källor än kor vara prioriterade. Tänker man kortsiktigt ligger de sämre till. Allt beror på perspektivet.

    Debatten om metanet belyser framför allt att vår kunskap om hur verksamheter påverkar klimatet ständigt förändras. Det är viktigt att inte ta alla siffror och påståenden för givna. De kan bygga på klen kunskap och gissningar, vara generella globala siffror som inte gäller svenska förhållanden. De kan vara hopplöst gamla och inaktuella, och så vidare.

    Det hetsas oproportionerligt hårt mot kött och mjölk från nötkreatur och andra idisslare när klimatpåverkan diskuteras. Politiska styrmedel kommer att dyka upp. Risken finns att de inte utformas på ett vettigt sätt utifrån aktuell kunskap. Till exempel vore det intressant att ta hänsyn till de olika sätt som metan och koldioxid påverkar atmosfären på.

    Glöm inte heller bort mjölkgårdens förmåga att bidra till att höja mullhalten i jorden och därigenom binda kol. Vi pratar för mycket om utsläpp och för lite om kolsänkor. Där har mjölk- och köttjordbruket en pluspost som heter duga.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen