Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 12 december 2018

    Betande kor bra för miljön

    Klimatfrågan är onekligen aktuell. Rapporterna från FN:s klimattoppmöte i Katowice i Polen har varvats med nyheter om smältande glaciärer i Jämtland och oroväckande väderdata.

    Det är inte bara årstiderna som är förskjutna. Även den årliga kampanjen mot kött och animalieproduktion kom tidigt i år.

    Normalår brukar offensiven sättas in närmare julhelgen och rikta in sig på julskinkan och det rituella frossande i diverse kötträtter som julfirandet innebär i Sverige. I år har köttkritiken hållits igång av sommarens torka, som främst drabbat lantbruket och djurbönderna särskilt hårt, och så nu av klimatkonferensen.

    Köttätande är dåligt för klimatet är budskapet. Men är det verkligen dåligt för miljön? Betesdjur är i alla fall bra för den biologiska mångfalden. Få biotoper är så artrika som betad hagmark. Att alternativet till beteshagar är granskog är uppenbart för den som studerat landsbygden på plats.

    Fler betesdjur hade gynnat artrikedomen och återskapat ett mer inbjudande och öppet landskap. Betesmarker binder också koldioxid när de brukas.

    Därmed inte sagt att det är en bra idé att hugga ned regnskog för att skapa betesmarker. Långt därifrån, men det är inte en dålig idé att utnyttja de produktionsresurser vi har i Sverige. Idisslare kan till skillnad från oss människor äta gräs.

    Att ensidigt fokusera på klimat och koldioxid illustrerar det självklara påståendet att man måste försöka att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. En ökad produktion av svenskt kött och därigenom minskad import hade varit bra för den biologiska mångfalden och för landsbygden som behöver varje arbetstillfälle.

    Men nu är det klimat och koldioxid som gäller. På goda grunder. Det råder i princip total vetenskaplig enighet om att mängden koldioxid i atmosfären måste minska för att undvika stora klimatförändringar, som till stor del skulle drabba lantbruket. Det finns därför anledning att se över vad som kan göras inom animalieproduktionen för att minska klimatbelastningen.

    Det går att anpassa växtföljden och förlänga växtsäsongen för att öka upptaget av koldioxid. Inlagringen av kol i jorden kan öka och det är vällovligt forskningsområde.

    Värt att notera att debatten om klimatskadliga svenska kor pågår samtidigt som klimatkonferensens värdland Polen baserar sin elförsörjning på smutsig kolkraft. I sällskap med länder som Tyskland, USA och Kina. För att inte tala om de enorma mänger olja och gas som förbränns.

    Det finns mycket att göra för att minska utsläppen av klimatgaser. En minskning av den svenska animalieproduktionen lär inte tillhöra de mest effektiva klimatåtgärderna. En miljömässigt bättre åtgärd är att återuppta betesdriften och hindra kulturlandskapet från att växa igen.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen