Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 30 oktober 2018

    Faran inte över för vattenkraften

    Lagändringen som ska göra det enklare och billigare för den småskaliga vattenkraften att få moderna miljötillstånd kanske inte kommer att betyda så mycket som man hade kunnat hoppas.

    Det finns indikationer på att aktivistiska tjänstemän hos tillsynsmyndigheterna går emot lagstiftarens intentioner. Ett icke obekant fenomen tyvärr.

    De fem partier (S, MP, C, KD och M) som står bakom den så kallade Energiöverenskommelsen är också eniga om den nya lagstiftning gällande vattenkraft och vattenverksamheter som börjar gälla från och med nyår. Lagstiftningen innebär bland annat att vattenkraftverk som vilar på så kallad äldre rätt (privilegiebrev, urminnes hävd) ska få moderna miljötillstånd.

    Men de ska inte behöva prövas som en helt ny verksamhet. En omprövning räcker, vilket är en betydligt mindre omfattande process.

    Den politiska viljan är att ge dessa verksamhetsutövare en miljöprövning som inte blir onödigt betungande ekonomiskt och administrativt. Miljöprocesser kring tillstånd är krångliga. Det är svår juridik som i de flesta fall kräver både advokater och tekniska konsulter. Kostnaderna drar lätt iväg till flera hundratusentals kronor.

    I många fall krävs dessa åtgärder att få fortsätta att ha en damm och ett kraftverk som funnits på platsen så länge någon kan minnas. Det är naturligtvis orimligt att dessa verksamhetsutövare ska betungas mer än nödvändigt. Det tyckte våra folkvalda som röstade för de nya reglerna och det tycker de förhoppningsvis fortfarande.

    Lagstiftaren kan dock ha vilka intentioner som helst. I slutänden handlar det alltid om hur reglerna tillämpas. Nu verkar det som om en del länsstyrelser inte tar hänsyn till lagstiftarnas vilja när de meddelar kraftverksägare förelägganden om att söka tillstånd enligt de avsevärt mer betungande regler som gäller fram till årsskiftet. Varför inte vänta med föreläggandet tills efter årsskiftet?

    Dessutom menar myndigheterna i ett antal fall att de gamla reglerna ska gälla för tillståndsärenden som förelagts innan de nya reglerna börjar gälla. Civilutskottets betänkande (2017/18:CU31), som ligger till grund för lagstiftningen, tyder dock på att avsikten är att tillståndsärenden som inletts innan den nya lagstiftningen börjar gälla ska kunna prövas enligt de nya reglerna. Vilket är helt rimligt – varför låta en datumgräns fälla avgörandet när avsikten är att förenkla tillståndsprövningen som helhet?

    Om det visar sig att aktivism om regeltolkningar går emot Energiöverenskommelsens anda har de tre borgerliga partierna bakom uppgörelsen sagt att de inte är främmande för förtydligad lagstiftning. Företrädare för dessa partier gör därför klokt i att noggrant hålla ögonen på hur myndigheter och domstolar agerar.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen