Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 29 november 2016

    EU måste gå från ord till handling

    Oförsiktig användning av antibiotika är ett stort hot mot både djurs och människors hälsa.

     Illustration: Istock
    Illustration: Istock

    Antalet patienter med multiresistenta bakteriestammar ökar snabbt även i Sverige. Under år 2015 anmäldes 3882 fall av resistenta bakterier av typen MRSA, en ökning med 30 procent jämfört med föregående år.

    Hela 63 procent av Danmarks avelsgrisar har visat sig vara smittade med så kallad gris-MRSA. I likhet med 12 000 danskar som också beräknas bära på samma multiresistenta bakterie. Enligt SVT:s dokument inifrån-dokumentär ”När antibiotikan slutar verka” (17/11) har smittspridningen bland avelsgrisarna gått från i princip noll till 63 procent på sex år. Under den tiden gjorde inte danska livsmedelsverket tillräckliga ansträngningar för att undersöka smittläget.

    Dessbättre verkar det som om Danmark är på rätt väg i fråga om antibiotikaanvändningen som nu minskar och grisbranschen räknar med att målet om en sänkning på 20 procent till 2020 redan uppnåtts. Mycket av skadan är dock redan skedd.

    Tyvärr ökar antibiotikaanvändningen i lantbruket inom EU. Den senaste statistiken från den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EEA) visar på en genomsnittlig ökning av antibiotikaanvändningen från 149 mg per kilo djurkropp år 2013 till 152 året efter. Sverige som haft ett långvarigt arbete mot antibiotikaresistens ligger bra till i statistiken. Vår användning har minskat med ett mg till 12 mg per kilo djurkropp.

    Det ska jämföras med antibiotikaanvändningen i Spanien och Italien: 420 mg respektive 350 mg per kilo djurkropp. Användningen av antibiotika har ett direkt samband med förekomsten av resistenta bakteriestammar. Både Spanien och Italien har problem med resistenta bakterier på ett helt annat sätt än de länder som har haft en restriktiv antibiotikapolitik.

    Arbetet mot antibiotikaresistens måste bli mycket bättre. Att utvecklingen inom EU går åt fel håll är oroande eftersom oavsett hur noggranna vi är i Sverige så kommer vi, på grund av resandet, att drabbas av resistens som uppstått i Spanien.

    Ett land som Sverige drabbas dubbelt. Vi får resistenta bakterier och priskonkurrens från länder med ur smittspridningssynpunkt undermåliga men billigare djuruppfödningssystem. Det kan knappast vara en rimlig hållning att tillåta antibiotikabehandling av hela besättningar, alltså även friska djur. EEA:s statistik (2014) visar att 92 procent antibiotikan för behandling av djur var för dosering via foder eller vatten. Motsvarande siffra för Sverige är tio procent.

    Det är uppenbart att EU inte ställt tillräckligt hårda krav på medlemsstaterna när det gäller antibiotika till djur. Att lämna frågan till konsumenterna som då får ta ansvar för att efterfråga rätt sorts kött i kyldisken är inte tillräckligt.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen