Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 29 maj

    EU-kommissionen upprepar regeringens misstag

    Nyligen presenterade EU-kommissionen sin nya jordbruksstrategi. Fokuset ligger på den miljömässiga hållbarheten, men frågan är om den är bra för bönderna, skriver ATL:s ledarredaktör Tord Karlsson.

    EU-kommissionen har presenterat sin nya jord till bord-strategi där man målar en ­vision av ett miljövänligare jordbruk 2030. Samma dag presenteras också visionen om en rikare biologisk mångfald där man sätter höga mål för areal skyddad skog i EU.

    Kommissionen skapar en drömbild av sin ”europeiska trädgård”. Men frågan är om den tar hänsyn till trädgårdsmästarna. Som så ofta fokuserar man på den miljömässiga hållbarheten. De andra två områdena, den sociala och inte minst den ekonomiska hållbarheten, hamnar i bakgrunden.

    Utredarna har sett och förstått att jordbruket i EU skapar miljö­problem och sätter upp nya mål. Det finns bra inslag och ansatser i detta där övergödning, kemikalie- och antibiotikaanvändning ska minska. Det är bra för miljön och hälsan men är det bra för bönderna? Eller leder det till utslagning?

    Ett exempel på långtgående mål är satsningen på att öka ekoarealen från 8 till 25 procent till 2030. Även om målsättningarna går den ekologiska rörelsens väg har även ekoproducenterna anledning att vara oroliga. Kommissionens tilltro till att konsumenterna önskar sig en kraftigt utbyggd ekoproduktion har i alla fall just nu ingen grund i verkligheten, i alla fall inte i Sverige. EU-kommissionen upprepar samma misstag som den svenska regeringen har gjort.

    En satsning på ett jordbruk med lägre intensitet tar större arealer i anspråk för samma produktion vilket kan betyda större klimatpåverkan. Det kräver också att konsumenten förstår att betala och det finns ingen garanti för det. ­Resultatet kan bli ökad import från länder utanför EU av sämre produkter och vad har vi då ­vunnit?

    Målet att halvera användningen av ­kemiska växtskyddsmedel till 2030 är också ett tveksamt volymmål. Det är bra om sämre växtskyddsmedel ersätts med bättre. För att det ska hända behövs forskning och utveckling, inte bara på det ekologiska området utan även inom kemiskt växtskydd. Den satsningen lyser med sin frånvaro och faran är stor att den kompetensen lämnar EU, precis som skett med GMO-forskningen.

    Jord till bord-strategin är just nu en inlaga från EU-kommissionen som är en av de parter som driver EU men som inte fattar de avgörande besluten. Vad som blir verklighet av planerna är svårt att veta men det är rimligt att redan nästa version av Cap kommer att påverkas av den nya, skarpare miljöinriktningen.

    Då gäller det att se upp. Det är viktigt att jordbruket kan fortsätta att utvecklas rationellt så att jordbruksföretagen kan bli lönsammare. Det behöver inte vara ett motsatsförhållande mellan att utnyttja modern växtförädling, gödselmedel och kemiskt växtskydd och samtidigt minska skadlig miljöpåverkan. Det borde ha varit inriktningen på EU:s jord till bord-strategi.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen