Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 16 augusti

    ”Ett starkt svenskt lantbruk klarar klimatet”

    FN:s klimatpanel, IPCC, beskriver i sin senaste rapport hur jord- och skogsbruk påverkar klimatet men också hur det påverkas av det. Man ser stora behov av utveckling och förändring.

    Egentligen är det fantastiskt vilken ­utveckling jordbruket har genomgått. ­Kraven på ökad produktion är höga och har på många sätt uppfyllts. Sedan 1961 har produktionen av matolja och kött mer än dubblerats och antalet kalorier ­producerade i jordbruket har ökat med en tredjedel. Allt per capita! Detta samtidigt som världens folkmängd ökat från 3 till 7,5 miljarder.

    Expansionen har haft sitt pris i avskogning, ökenspridning och minskad biologisk mångfald. Trots framgångarna svälter över 800 miljoner människor samtidigt som ­fetmaepidemin växer. Över en tredjedel av det som produceras går till spillo.

    Det är sorgligt nog inga nyheter. Det är förfärligt och drabbar allra mest världens fattiga, som tyvärr också lever i länder som fungerar dåligt och inte förmår ta itu med problemen.

    Det är också där åtgärderna behöver sättas in för att lyfta jordbruket. Entydigt och konsekvent framhåller IPCC effektivare odling och djuruppfödning som vägen framåt. Det minskar klimatpåverkan och kan frigöra mark till naturvård och bioenergi.

    I internationell jämförelse är det svenska jordbruket klimateffektivt. Där kan produktionen öka och vi har resurserna att förbättra oss ytterligare. Rätt skött har jordbruket en potential att binda mer kol, att öka mullhalten i jordarna.

    Det ska vi utnyttja och det bör politikerna hjälpa till att skapa ramverk för. Det är bara att konstatera att den rådande politiska ambitionen med ökad ekologisk areal inte har någon bäring i IPCC:s rapport. Det krävs ett annat sätt att tänka.

    Utmaningarna för det svenska jordbruket kommer att bli stora. Större svängningar i vädret kommer att kräva investeringar i både avvattning och bevattning, satsningar som är större än den enskilda gården.

    Åtgärder för att minska klimatpåverkan i produktionen kan också bli kostsamma. Låt oss anta att ett vaccin eller tillsats av en speciell alg i fodret minskar metanbildningen i våmmen rejält. Insatsen kostar en del men ökar inte avkastningen. Det blir säkert en del av mejeriindustrins kravbatteri, men går det att få ut mervärde på marknaden? Det är inte säkert.

    Men det finns också stora möjligheter. Framställningen av bioenergi från jord- och skogsbruket framhålls i IPCC:s rapport som viktig för att minska användningen av ­fossila bränslen. Det gäller bara att undvika att den kommer i konflikt med annan livsmedelsproduktion.

    Här har Sverige goda förutsättningar. Vi väntar ivrigt på klara besked som kan få fart på biogasframställningen på de svenska gårdarna. ­Bio­energi från skogen är en fin svensk paradgren, sedan gammalt med ved och pellets, på senare tid med talloljediesel. I Finland ligger man ­steget före; vi får arbeta på att komma i kapp.

    De svenska förutsättningarna att öka produktion och minska klimatpåverkan är goda. Men det kräver en politik som stöttar på rätt sätt.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen