Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 23 mars 2005

    Ett rejält lyft för lammen

    Lammproduktion är för närvarande den gren på det svenska jordbruksträdet som har bäst förutsättningar att växa. Det finns efterfrågan på svenskt lammkött och lammproduktionen håller på att professionaliserats; vi ser en utveckling mot större fårgårdar med så många tackor att produktionen ger heltidssysselsättning.
    Vi har en låg självförsörjningsgrad på lammkött, under 50 procent. Tre fjärdedelar av importen är fryst lammkött som rest runt halva jordklotet, från Nya Zeeland. Det förefaller onödigt.
    Konsumtionen ökar, den är nu över ett kilo per person och år, men det är mest importkött som tar hand om ökningen. Säkert har vi invandringen att tacka för den ökande konsumtionen, i andra kulturer har lammkött en mer framträdande roll i kosthållet. Men det räcker att jämföra med det såväl kulturellt som geografiskt närliggande Norge, där äts fem kilo lammkött per person och år.
    För lammproduktion talar också de rimliga investeringskostnaderna i mark som lämpar sig för fårbete, hus och livdjur.
    Dessutom passar lammproduktion rätt väl in i den nya jordbrukspolitikens stödsystem. Den bidrar till det öppna landskapets bevarande. Här och inte på Nya Zeeland.
    Gott om fördelar, alltså. Men utmaningar saknas inte.
    Avgörande för det svenska lammköttets frammarsch är jämn tillgång över året. För detta krävs större besättningar och målmedveten produktion och avel. Dagens splittring på många raser bör åtgärdas.
    För den som vill ställa om till lammproduktion krävs rådgivning. Den är i dag begränsad. Ett positivt tecken är det mentorsprogram Swedish Meats har startat som i fjol resulterade i satsningar hos tio producenter, gamla och nya. Fler är på väg.
    Ett problem som kan växa är att lammproduktionen inte är fri från oroande sjukdomar. Nötkreaturens BSE har motsvarigheter i scrapie och Nor 98. Några enstaka fall har konstaterats i Sverige.
    En annan sak som talar mot lammproduktion är dagens rovdjurspolitik. Stora stammar av lo, varg och björn i kombination med oklart rättsläge för när djurägaren får lov att skydda sina djur kan i vissa områden verka dämpande på lusten att satsa på lamm.
    Men ändå: fortsätter den positiva utvecklingen för lammköttet har vi inom några år ytterligare en ekonomiskt betydelsefull nygammal bransch i svenskt jordbruk vid sidan om hästen.
    I dag har de största fårgårdarna 600-700 tackor, färre antal djur än vad de största mjölkgårdarna har. Det är inte orimligt att tro att vi inom några år har rationella gårdar för lammproduktion med uppåt 2 000 tackor.

    Lars Vernersson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen