Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 17 maj

    Enklare slaktregler räddar mångfalden

    Det upprepas ofta i debatten hur viktigt det brutna jordbrukslandskapet är för den biologiska mångfalden. Dit hör betade hagar och även skogsbete.

    Det förutsätter i sin tur djur av olika arter och raser. Ofta är det ganska små besättningar som gör jobbet.

    När det är dags för slakt av dessa djur kan det uppstå problem. Vi skriver i detta nummer av ATL om Linnebergs gård och att de väljer att sluta med skogsbete med Linderödssvin eftersom de inte längre får avliva djuren i hägnet med kulgevär.

    Det är gränsen mellan vad som är vilda och tama djur som ställer till det. Vilt får man skjuta, sedan kan djuren transporteras till slakteri. Förutom det vi normalt kallar vilt räknas också bison dit. Men inte utegrisar, som i vårt exempel.

    Inte heller Highland cattle räknas som vilt, och den som har en sådan besättning får också problem. Dessa djur är inte helt lätta att hantera på slakterierna. Många slakterier vägrar att ta emot djuren eftersom inredningen inte är anpassad för djur med horn och den långa pälsen är besvärlig att hantera. Då kan det bli långt till slakteriet.

    För alla dessa situationer finns en lösning, att avliva djuren genom att skjuta dem i hagen. I till exempel Tyskland är detta en godkänd metod för skonsam avlivning och enklare hantering.

    Det som står i vägen för denna avlivningsform är bland annat EUs hygienlagstiftning. Självklart ska man ha respekt för den, sjukdomar som sprids mellan djur och människa blir en allt större del av vår hotbild. Men kan tyskarna hantera detta borde även vi kunna det.

    Ett parallellfall är den enklare hantering av vildsvin och större befogenheter för jägarna att hantera köttet. Även där har Tyskland liberalare regler än Sverige. Är tyska myndigheter slarviga och vårdslösa? Knappast troligt, däremot intresserade både av ett levande jordbruk och att hålla vildsvinen stången.

    Det är på sätt och vis bra att SLU nu har pengar för att utreda saken i ett forskningsprojekt. Men oftare än vad som sker kunde vi tjäna på att dra nytta av erfarenheter gjorda utomlands. I Tyskland har man utrett saken och gett grönt ljus för avlivning med kula.

    När olika partier beskriver sin önskade jordbrukspolitik är det få om ens några som skyndar till gårdsstödet och slättjordbrukets försvar. Däremot är biologisk mångfald, småskalig produktion, öppna landskap och livsmedel av högsta kvalitet behjärtansvärda och viktiga att stötta för de flesta.

    Att förenkla reglerna för avlivning och hantering av kött både av vildsvin och tamdjur vore ett sätt att leva upp till både miljömål och drömmen om den ökad livsmedelsproduktion.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen