Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 19 mars

    Ta vara på de digitala möjligheterna

    Jordbrukets digitalisering ökar kunskapskraven på lantbrukarna och effektiviteten i odlingen. Vi är just nu inne i det kanske största teknikskiftet sedan traktorerna på bred front rullade ut på åkrarna under 1950-talet.

    Sverige ligger bra till tekniskt och vi gör klokt i att försöka behålla en tätposition både när det gäller teknikutveckling och utbildning. Digitaliseringens möjligheter måste tillvaratas.

    Dagens tekniska hjälpmedel optimerar varje insats – rätt mängd gödsel, rätt dos växtskyddsmedel, rätt mängd bevattning, allt på rätt ställe för att optimera skörden och minimera miljöbelastningen. Om teknikutvecklingen håller vad den lovar är framtidens högteknologiska jordbruk ännu mer resurseffektivt och därigenom miljövänligare.

    Men digitaliseringen innebär också utmaningar. Det ständigt uppkopplade lantbruket blir sårbart. Virusattacker eller vanliga strömavbrott innebär stora problem. IT-säkerheten måste tas på allvar, liksom utbyggnaden av bredband som lämnar en del i övrigt att önska. Att kopparnätet avvecklas utan att alternativ finns på plats och att fiberleverantörerna tillåts plocka russinen ur kakan när de bygger ut fibernätet är ett hån mot landsbygden. Fiber och kommande 5G-nät bör prioriteras för att landsbygdsnäringarna ska kunna dra full nytta av digitaliseringens möjligheter.

    Den stora förändringen, som kan jämföras med när traktorn ersatte hästen, kommer när artificiell intelligens, automatisering och robotisering på allvar gör sitt insteg på gårdarna. Mjölkrobotar, för att inte tala om gräsklipparrobotar, är vanliga i dag. Robotar kommer att ta över allt fler arbetsuppgifter vilket ökar jordbrukets effektivitet men minskar efterfrågan på arbetskraft.

    Att vara en skicklig lantbrukare i dag är inget enkelt jobb. Kunskapsutvecklingen är intensiv vilket ställer höga krav på läraktighet och intresse om man som jordbrukare ska ligga i framkant. Ökade krav på kunskaper och kapital driver på strukturrationaliseringen ytterligare.

    Framtidsspaningen är att lantbrukarna fortsätter att bli färre men effektivare. Samtidigt lär det inte gå att rationalisera bort jordbruksmarken, även om det görs försök med odling på höjden och utan jord. Markens värde lär bestå och rimligen öka i takt med världens efterfrågan på livsmedel.

    Brukandet av marken kommer dock att fortsätta att förändras. Det finns knappast något att vinna på att motsätta sig den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Inriktningen från EU och den svenska jordbrukspolitiken, liksom från näringen, bör vara att öka kunskaperna och förutsättningarna att dra maximal nytta av digitaliseringen av jordbruket. Digitaliseringen är en chans att stärka svenskt lantbruks konkurrenskraft och nå miljömålen.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen