Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 23 mars

    Det våras för lantbruket

    Landets lantbrukare går in i den nya växtodlingssäsongen med en stark framtidstro.

    Vårbruket står för dörren och det tar emot att sitta på kontor. Glädjande nog går landets lantbrukare in i den nya växtodlingssäsongen med en stark framtidstro. Högre avräkningspriser och hopp om fortsatt bra priser kommande år ger avtryck i en bransch som vant sig vid en måttlig lönsamhet. Långsiktigt bättre lönsamhet skulle betyda mycket för hela landsbygden.

    Fågelkvitter och takdropp bidrar påtagligt till det allmänna välbefinnandet. För landets lantbrukare som lever med årstiderna blir detta extra tydligt.

    Även om vädret varit fint många vårar förut så har förhoppningarna sällan varit så mycket högre än att höstens skörd ska ge lite mer än pengarna tillbaka. Nu ser det bättre ut. De globala livsmedelspriserna har gått upp, avsättningen för svensk animalieproduktion lovar gott och timmerpriserna lär följa det skenande priset på sågad vara uppåt.

    Lantbruksbarometern, Ludvig & Cos och Swedbanks årliga konjunkturundersökning, visar på en god framtidstro. Pandemin har inte drabbat modernäringen så hårt.

    I fråga om lantbruk är det dock klokt att inte överdriva optimismen – det kan fortfarande bli skyfall och torka. Samtidigt går det inte bra för alla lantbruksföretag, trots rekordlåga räntor.

    Man kan också ställa sig lite frågande till hur den stora ökningen av penningmängden, till följd av alla stimulansåtgärder världens länder vidtagit för att mildra effekterna av pandemin, kommer att inverka på råvarupriserna framöver.

    Om livsmedelspriser drivs upp av spekulation snarare än efterfrågan kommer det förr eller senare att leda till en korrektion av priset. På lång sikt är trenden för lantbruket ändå god, när världens befolkning ska mättas.

    Trots de ekonomiska realiteter som lantbrukare tvingas förhålla sig till är det få som kan tänka sig andra yrken. Hela 98 procent uppger i mätningen att de trivs bra eller mycket bra som lantbrukare.

    Fastän mängden regler som rör lantbruket ständigt ökar så är sannolikt upplevelsen av frihet i jobbet en av de viktigaste förklaringarna till trivseln.

    I den sevärda dokumentärfilmen ”Nära jorden nära skogen” (1984), i SVT Play, återkommer friheten som en förklaring till att de lantbrukare som skildras står ut med hårt arbete till jämförelsevis låg ersättning.

    Den nödvändiga föryngringen av lantbrukarkåren skulle underlättas betydligt om intäkterna från kärnverksamheterna växtodling och animalieproduktion summerade till långsiktigt hållbara kalkyler.

    Lantbruket är en viktig del av landsbygdens ekonomiska motor och lantbruksföretag som går bra kommer att investera och utveckla sina verksamheter.

    Nu gäller det att vårda framtidstron. Kortsiktigt bör regeringen satsa på regelförenklingar och bättre hantering av lantbruksstöden.

    Nytt i ATL: Följ ledarbloggen – med Edvard Hollertz och Tord Karlsson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen