Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 13 juni 2005

    Dags att växla in på nytt gmo-spår

    Det är hög tid att ifrågasätta det svenska lantbrukets beslut att inte använda foder som kommer från genmodifierade sorter.

    Att köttbranschen är först ute är naturligt eftersom de har den största importkonkurrensen. Men rimligen måste frågan snart också debatteras bland mjölkproducenterna.

    Kött- och charkföretagens vd Åke Rutegård säger på nyhetsplats i dagens ATL att man är beredd slopa branschöverenskommelsen som säger att man inte ska använda foder med gmo-sorter. Bara i slakten är merkostnaden för den gmo-fria sojan omkring 40 miljoner kronor per år och genom att Brasilien nu släpper sitt förbud mot gmo-sorter väntas den öka till omkring 80 miljoner kronor inom några år.

    Om det innebär en hälsorisk att äta kött som kommer från djur som ätit foder med gmo-sorter ska naturligtvis inte genmodifierade sorter användas till fodret. Men bedömningen som livsmedelsverket och andra myndigheter gör är att det inte innebär någon risk. Om kött från djur som ätit gmo-foder varit farligt borde all import förbjudas eftersom importköttet regelmässigt kommer från djur som ätit sådant foder.

    Argumentet för att behålla den svenska linjen skulle vara att svenska konsumenter inte vill äta kött från djur som ätit foder med gmo-sorter. Gör man en opinionsundersökning får man antagligen också det resultatet. Men frågan som köttbranschen måste ställa sig är om konsumenterna är beredda att betala för det. Och även om charkföretagen genom dålig märkning av varorna gör det svårt för konsumenterna att uttrycka sin vilja är svaret att man inte är beredd att betala extra.

    Konsumenterna som medvetet tagit ställning mot genmodifierade sorter har möjlighet att få det genom att köpa ekologiskt kött. Att slopa gmo-friheten i konventionellt kött har fördelen att skillnaden mellan de båda sortimenten ökar. Problemet är att många butiker har få ekologiska köttprodukter, men en ökad efterfrågan skulle också öka utbudet.

    Efter att ha sätt sojaodlingen i Brasilien kommer jag personligen att välja konventionellt kött. Kan man minska antalet bekämpningar genom gmo-sorter tror jag att det har stor positiv betydelse för den brasilianska miljön och för lantarbetarnas arbetsmiljö.

    Merparten av den svenska livsmedelsproduktionen konkurrerar med bulkproduktion utomlands där låga kostnader är avgörande. För den relativt lilla nischproduktionen som det går att få mer betalt för är det viktigt att hålla på de svenska särreglerna.

    Men för resten av produktionen måste målsättningen vara att i så hög grad som möjligt avveckla svenska regler som ökar kostnaderna. För gmo-friheten finns inte några beslut från riksdag eller myndigheter utan det är en frivillig överenskommelse som lantbruket själv kan avveckla.

    Knut Persson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen