Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 5 oktober 2018

    Grisköttsexport från ord till handling

    Grisuppfödningen har haft medvind på senare tid. Priserna har varit stabila, om än inte höga, och svenskt kött har tagit marknadsandelar.

    Det har resulterat i större investeringar och ett ökat byggande. För första gången på länge har antalet grisar ökat. Det har medfört att det svenska grisköttet har tagit marknadsandelar och stod 2017 för 73 procent av den inhemska förbrukningen. 2013 var andelen 67 procent.

    Det är bra jobbat och utvecklingen har tagits som intäkt för att merkostnader i svensk uppfödning går att ta ut i mervärde och växla in i hårdvaluta på marknaden.

    Tyvärr har det börjat kärva i maskineriet. Marknadsandelen ökar inte längre och betalningen till uppfödarna har visat en vikande trend. Särskilt drabbar det smågrisuppfödarna där priset viker rejält.

    Som vi visade i ATL i tisdags påverkar det branschen starkt och särskilt småskaliga uppfödare tvingas lägga ned i jakten på allt högre produktivitet. Det är allvarligt inte bara för dem utan för företagandet på landsbygden. Det finns ett stort värde i en mångfald av branscher och en blandning av små och stora företag.

    Handeln talar med kluven tunga. Det görs definitivt ett arbete där livsmedelsindustrin och handeln samarbetar för att utveckla nya produkter och sälja in svenskt kött. Men samtidigt pågår en prispress från handeln som värnar sina vinster och ger allt mindre tillbaka till slakterier och bönder. Där borde handeln tänka två gånger och inte radera ut svensk grisnäring.

    Hur mycket ska man då hänga med huvudet? Kommer en 20-årsinvestering i ett nytt stall att fungera eller står det där som en övervintringsplats för husbilar inom några år?

    Dessutom är hotet om afrikansk svinpest ständigt närvarande, och ökande. Nu senast nådde den Belgien. Men den kan också vara en möjlighet, förutsatt att vi är fria från den.

    Kina är världens största grisproducent och kineserna har även förstaplatsen när det gäller konsumtion. Därför är de utbrott av afrikansk svinpest som pågår mycket allvarliga. Enbart i september konstaterade man över 20 utbrott av sjukdomen, med masslakt av grisar som följd för att begränsa skadan.

    Grisintressen i USA, som är fritt från pesten, ser naturligtvis stora möjligheter att öka sin export. Det som talar emot är de höga tullar på import som Kina införde som motattack mot Trumps ståltullar.

    I detta läge är det upplagt för en satsning på svensk export till Kina. Det har pratats mycket om potentialen, men Kina är inte på topp-5-listan bland våra exportländer. Och andelen som vi exporterar ligger konstant på cirka 12 procent av vår produktion. Nu är det läge att satsa.

    Trots orosmoln kommer griskött att vara en viktig del av livsmedelskonsumtionen en lång tid framöver men ett stadigt lyft för svensk export behövs för att husbilarna ska få övervintra någon annanstans än i grisstallet.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen