Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 12 januari

    Nya möjligheter i pandemins spår

    Det omtumlande året 2020 är slut och ett nytt år börjar. Vad kan vi vänta oss och vad tar vi med oss för förändringar in i 2021?

    Det var nog ingen som förutspådde att inledningen på det nya decenniet skulle bli som det blev. Efter det oförutsägbara och utmanande 2020 är nu frågan vad vi kan förvänta oss av 2021. Det kommer vara omöjligt att komma ifrån pandemin orsakad av coronaviruset även i år.

    Dels gäller det den direkta påverkan som viruset fortsätter ha här och nu, dels för att de mer långsiktiga förändringsprocesser som sattes igång under 2020 nu går in i nästa fas. Frågan är vad dessa kan innebära för landsbygden och de gröna näringarna.

    Regeringen fortsätter att rikta särskilda stöd till företag i drabbade branscher som kompensation för effekterna av pandemin. Dessa generella stöd påverkar även företag på landsbygden men frågetecken kvarstår för den viktiga restaurangbranschen och besöksnäringen.

    De drabbas särskilt hårt av pandemin och inte sällan är de viktiga företag ute i landet, både för att de använder råvaror från jordbruket och att de finns i hela landet. Särskilda stöd till dessa branscher under 2021 skulle vara en välkommen nyhet.

    Har vaccinet den effekt vi hoppas på kan 2021 dock bli ett år med stor tillväxt för dessa sektorer eftersom det finns ett uppdämt behov hos människor att mötas. Det nya beteendet med att semestra på hemmaplan har satt sig hos många och under 2021 kan vi nog räkna med stor efterfrågan på lokala upplevelser.

    Frågan om nationell försörjning kan få sig ett uppsving. Under 2020 blev det tydligt att det finns risker med att förlita sig helt på handel. När gränsövergångar stängdes och produktionen i flera länder stannade upp började folk bunkra matvaror och vi fick en diskussion om vad som skulle hända med vår matförsörjning om vi inte alltid kan förlita oss på leveranser från utlandet.

    Pandemin har visat på ett behov av samverkan mellan handel och nationell produktion. Det kommer ge stärkta argument för bland annat den nationella livsmedelsstrategin.

    Utflyttning från städerna ökar i pandemins spår. En intressant följd av pandemin är den omvärdering som många tycks ha gjort av urbaniseringen. Uppgifter från Mäklarstatistik över priser på bostäder i Sverige visar en större prisuppgång på villor än på bostadsrätter, och allra mest har priset ökat på fritidshus.

    Den nya normen med distansarbete har fått fler att ifrågasätta om man måste bo i direkt anslutning till sin arbetsplats. Det har i sin tur fått fler att räkna på möjligheten att flytta ut från storstaden till en småstad eller glesbygd vad gäller kostnader och livskvalitet, om man samtidigt kan behålla sitt gamla jobb.

    Detta kan komma att innebära ett lyft för de kommuner som lyckas att ta vara på sina fördelar samtidigt som de arbetar med att säkra god lokal välfärd.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen