Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 30 augusti 2005

    Bråttom besluta om biobränsle

    För drygt en månad sedan, mitt under semesterperioden, meddelade regeringen att man beslutat tillsätta en utredning som ska analysera det svenska jordbrukets möjligheter att producera bioenergi. Sedan dess har råoljepriset slagit rekord flera gånger, och många kommer i höst att överge oljan för biobränsle när deras hus ska värmas.

    Jordbruksministern har gett utredningen i uppdrag att vara klar om nästan precis ett år, den 1 september 2006. Kanske har oljepriset slagit nya rekord till dess, oavsett vilket vet vi att efterfrågan på biobränsle kommer att öka i takt med att oljereserverna blir mindre.
    Det är inte fel att regeringen intresserar sig för jordbrukets möjligheter att producera energi. Tvärtom är det ett självklart uppdrag för en regering. Men frågan är varför en så aktuell och viktig fråga ska lämnas över till en utredning som ska vara klar först om ett år.
    Det fattas inte kunskap och fakta om biobränsle. Flera universitet och andra institutioner har allt sedan oljekrisen och kärnkraftsdebatten på 70-talet lagt ner en oerhörd mängd tid och pengar på frågan. Jordbruket har redan en ganska omfattande energiproduktion och Lantmännen och LRF vet väl vad som krävs för att öka den.
    Det är inte heller så att jordbruksministern sitter alldeles ensam på Jordbruksdepartementet. Utan korridorerna på departementet är fulla av folk som rimligen bör vara intresserade av att arbeta med aktuella frågor. Lägger vi dessutom till alla tjänstemän som finns på myndigheter som är underställda regeringen finns tusentals personer tillgängliga. Varför får de inte jobba med frågan och lämna över underlag till beslut efter hand som de blir klara?
    Om vi tittar på de frågor som regeringen disponerar över, alltså politiska beslut, har regeringen redan allt underlag som krävs för att undanröja två besvärliga hinder. Lagstiftningen tillåter bara två procents inblandning av RME (en produkt från rapsolja) i dieseln. Det tycker oljebolagen är så lite att det knappt är lönt. Så fort det kommer ett beslut om att fem procents inblandning är tillåten startar Lantmännen byggandet av en RME-fabrik i Karlshamn.
    Kryphål i tullreglerna gör att importen av etanol från Brasilien i praktiken är tullfri. Om reglerna ändras så att den tullsats som är tänkt att gälla också används startar byggandet av en andra etanolfabrik.
    Rimligen kommer de här frågorna inte att begravas i utredningen utan vi får beslut i höst. Att invänta utredningen och sedan remissbehandling av den betyder att flera år går förlorade. Men även om de mest akuta frågorna tas vid sidan om utredningen finns det ändå en tydlig risk för att man väntar med en del beslut tills utredningen är klar.
    Och det är alldeles onödigt.

    Knut Persson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen