Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 1 mars

    Bråttom att vända mjölkens kräftgång

    Arla kan inte ge rekordutdelning till medlemmarna varje år, skriver Tord Karlsson, ledarskribent på ATL.

    Det är surt att konstatera att mjölkinvägningen backade även 2018, för tredje året i rad. Sedan 2008 har invägningen minskat med åtta procent. Det har naturligtvis lett till minskande marknadsandelar för den svenska mjölken.

    I en rapport från Jordbruksverket, Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter, beskrivs kräftgången mer i detalj. 2008 var den svenska marknadsandelen 93 procent, 2017 var den 73! Det är ett förfärligt tapp, särskilt när man tänker på krisberedskap och självförsörjning, men även på behovet av en levande landsbygd med livskraftiga företag.

    Konsumtionen av mjölkråvara, drivet särskilt av ostätande, har ökat tack vare växande befolkning. Men frånsett en gynnsam period 2011–15 har importen ökat och exporten minskat. De senaste tre åren, efter frisläppta mjölkkvoter, har varit ett mörker präglat av mindre produktion vid mejerierna av konsumtionsmjölk, ost och smör men en hög produktion av mjölkpulver. Det präglade även 2018.

    Den minskade invägningen signalerar svag lönsamhet på gårdsnivå. Hur ska man vända trenden och vem ska göra det? Mjölkproducenterna sitter i rävsaxen mellan alltför låga avräkningspriser och höga produktionskostnader.

    Mejeriernas och särskilt dominanten Arla Foods möjlighet att betala ett högt pris är mycket viktig. Enligt liggande förslag kommer man denna gång att betala ut hela årsvinsten till medlemmarna. Företaget gör sin kooperativa plikt och stöttar medlemmarna efter krisåret 2018.

    Så kan inte Arla göra varje år. Då är förmågan att alstra vinst och betala ett bra mjölkpris över tid viktigare. Även med årets stora efterlikvid är det långt upp till de prisnivåer som andra kooperativ som Valio och Friesland Campina kan hålla. När Arlas konkurrenter har redovisat sinar resultat blir det lättare att utvärdera om företaget höll måttet 2018.

    Arla eftersträvar allt mer varumärkesförsäljning, en bra ambition. I Tyskland uppger man att den kraftigt ökade varumärkesförsäljningen beror på att man ersatt dåliga EMV-kontrakt. Det är välkommet.

    Då är det illavarslande att Sverige är en av få marknader där Arlas varumärkesförsäljning backar. De anger två orsaker, en ökad andel EMV, handelns egna varumärken, och en större konkurrens från mjölkfria drycker.

    De mjölkfria dryckerna och vad man ska göra åt det har fått stor uppmärksamhet. Men ökad andel EMV och ökad import är just nu ett större problem.

    Arla och de andra mejerierna måste anstränga sig mer för att sälja in den svenska mjölken till ett bättre pris och minska pulverproduktionen. De stora livsmedelskedjorna måste inse att de riskerar att stå utan de svenska produkter som kunderna efterfrågar och ta sitt ansvar.

    Även politikerna bör ta sig en grundlig funderare på varför mjölkproduktionen fortsätter att tappa. De har lovat att stödja en ökad produktion. Det kräver en ny och grundlig översyn av de kostnader som belastar produktionen.

    Tre förlorade år får inte bli ett fjärde.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Till toppen