Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 14 januari

    Bränderna som förändrar ett land

    Australiens svåra bränder kan komma att påverka landets ­tidigare ointresse för miljö- och klimatfrågor om den fortsätter att slå hårt mot den viktiga jordbrukssektorn, skriver ATL:s Hanna Marie Björklund.

    Över årets jul- och nyårssemester befann sig undertecknad i Australien, samtidigt som landet plågas av de mest omfattande bränderna i mannaminne. En dag när ­vinden låg på från fel håll sveptes hela ­Melbourne, där vi bott, in i brandrök, trots att de värst drabbade områdena ligger runt tio timmar bort med bil.

    Australien är ett land med ett klimat ovanligt känsligt för torka med höga ­temperaturer och lite regn under sommaren. Bränder är därför vanliga, men årets är ovanligt svåra. Under årets säsong har minst 6 miljoner hektar mark, en och en halv gång Danmarks yta, brunnit. Flera ­tusen hus har förstörts och minst 25 männi­skor är bekräftade döda. Miljontals djur bedöms ha dött i bränderna, varav minst 100 000 lantbruksdjur.

    Jordbruket är en stor näring i Australien och viktig för landets ekonomi. De fjärde och sjätte största exportprodukterna är kött och spannmål. Gruvnäringen innehar dock de tre högsta placeringarna på samma lista, och det är främst de fossila energikällorna i form av kol och olja som utgör de stora ­exportvolymerna. En kraftigt växande marknad i Asien har skapat efterfrågan.

    Det är också påtagligt hur lite förnybar energi landet självt använder. Trots goda förutsättningar för exempelvis solenergi var inte mer än drygt 6 procent av landets ­energi förnybar 2018, att jämföra med drygt 54 procent i Sverige.

    Miljö- och klimatfrågor har inte ­legat särskilt högt på den politiska agendan i Australien. Den höger­regering som har styrt landet under lång tid har traditionellt inte lagt mycket vikt vid miljöfrågor. Även efter säsongens bränder uttalade sig landets premiärminister Scott Morrison om ­användning och ­export av fossil energi med att han ”inte kommer att göra något som hotar australiska jobb”. Det är ett synsätt som inte heller har straffats av ­väljarna.

    Detta kan dock komma att ändras. Inför valet 2019 sa 60 procent av väljarna att klimatförändringarna är ”det största hotet mot Australien de närmaste tio åren”, vilket är mycket högre än tidigare. Än så länge syns det inte i röstsiffror men fler och fler reagerar efter säsongens bränder och verkar anse att något måste göras.

    Det är svårt att säga om lantbrukare är en väljargrupp som kommer att ­ändra röstbeteende, men de är ­onekligen en av de grupper som drabbats värst av landets utsatthet ­inför klimatförändringar. Australien är ett bra exempel på svårig­heterna för den ­enskilde att ­påverka klimatförändringarna ­genom att ändra sina vanor när det egent­ligen är en omfattande politisk omläggning som måste till. Som i Australiens fall, en ­radikalt ­förändrad energi- och industri­politik.

    Frågan är om jordbrukssektorn är stor och stark nog för att påverka den förändringen.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen