Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 28 januari

    Sätt tak för hur mycket skog som ska skyddas

    Det är bra att sätta ett tak för hur mycket skog som ska skyddas, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

    I längden är det ohållbart att undanta skogsbruk från allt större arealer. Om skogen ska spela en central roll i klimatomställningen måste det finnas träd att hugga.

    Under lång tid har det gått att förena skogsindustrins behov av råvara och politikens satsningar på att undanta allt större områden från skogsbruk. Orsaken till det har varit skickliga brukare.

    Den höga tillväxten i de svenska skogarna har gjort att det har gått att både hugga träden och ha dem kvar. Det har på så vis varit möjligt att tillgodose många spretiga samhällsintressens krav, i alla fall på systemnivå.

    På individnivå, där markägare kanske har påverkats av en reservatsbildning, blir bilden en annan. Det finns alltför många berättelser om hur enskilda känt sig överkörda av myndigheter.

    Vid en viss punkt hotas dock mer i samhället. Arbetstillfällen, skatteintäkter och ett aktivt klimatarbete riskeras när alltmer mark inte ska brukas. Därför är det välkommet att Moderaternas landsbygdspolitiske talesperson John Widegren nu har krävt att den totala arealen skogsmark som undantas från skogsbruk inte ska öka. John Widegren säger att det får räcka med de 28 procent av skogsmarken där det enligt SCB inte bedrivs skogsbruk. Ska nya reservat bildas får det ersätta andra områden.

    Hur mycket skog som är skyddad kan det visserligen divideras om. Den andel som har ett strikt formellt skydd är ungefär 9 procent, enligt Naturvårdsverket.

    Det kan också diskuteras om impediment ska räknas in eller ej. Den principiella frågan är dock densamma oavsett detta: i hur stor omfattning har Sverige råd att förbjuda skogsbruk?

    Skogens produkter beskrivs på goda grunder som centrala för att klara klimatomställningen. De växande träden binder koldioxid. Och när dessa används till att bygga trähus lagras koldioxiden där. Som en bonus går det att fasa ut betongen. Även plast och bomull kan ersättas av skogsråvaror. Många har insett möjligheterna som växer på träd. Statsminister Stefan Löfven (S) har talat om ”det gröna guldet”.

    Att begränsa arealen skogsmark som undantas för skogsbruk behöver inte heller vara en uppoffring för miljöarbetet. Tvärtom. Dagens ordning där biologiskt värdefulla områden ofta får någon typ av statligt skydd har skapat en motsättning mellan bevarande och brukande. Många markägare lär bli mer benägna att behålla exempelvis gamla stora ekar, med all sin artrikedom, om det inte riskerar att leda till att det fria förfogandet över marken går förlorat.

    Lantbrukare är generellt intresserade av naturen och dess mångfald, något staten under senare tid har belönat med brukandeförbud.

    Att sätta ett tak för hur mycket skog som kan undantas från brukande är att värna det gröna guldet.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen