Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 9 juni 2005

    Avgörande år för jordbruket

    I stora delar av Sverige har jordbruket tuffa naturliga förutsättningar. Vi har ett kallt klimat som förkortar växtodlingssäsongen och ökar kraven på byggnader. Förutom på slätterna är åkerskiftena små och det betyder att det tar längre tid och blir dyrare att odla dem.

    I de övriga EU-länderna finns både bättre och sämre förutsättningar för jordbruk. Vi har de stora slätterna till exempel runt Paris, men vi har också jordbruk på alpängar och bergssluttningar i Österrike. I de nya EU-länderna lider jordbruket av dålig infrastruktur och i en del fall en omodern livsmedelsindustri.

    Efter hand som globaliseringen fortgår och handeln med jordbruksprodukter släpps fri kommer vi också allt mer att få konkurrera med till exempel Brasilien och Nya Zeeland. Själv har jag nyligen besökt Brasilien och kan konstatera att landet har fantastiska förutsättningar för jordbruk. Och det är fortfarande möjligt att öka den odlade arealen med flera tiotals miljoner hektar.

    Om marknaden får råda helt fritt kommer produktionen att ske i de länder som har störst komparativa fördelar (förutsättningar att bedriva till exempel livsmedelsproduktion i jämförelse med förutsättningar för annan produktion). Exakt vad det innebär för svenskt jordbruk vet vi inte. Men riktningen ser vi redan i dag, lönsamheten är svag och produktionen faller inom flera produktionsgrenar.

    Om vi på sikt ska kunna ha ett framgångsrikt jordbruk utanför våra få slättområden krävs förändringar. För många gårdar krävs det en effektivare produktion, vi behöver öka effektiviteten i mejerier, slakterier och hos Lantmännen och vi behöver bättre politiska villkor.

    Med sin nye ordförande Lars-Göran Pettersson ser det ut som om LRF kommer att lägga lika stor vikt vid de tre områden som ger jordbruket bättre lönsamhet. Styrkan i hans tal till stämman var just att helheten lyftes fram.

    Det räcker inte att gårdarna blir effektivare, eller att föreningarna drar ner sina kostnader eller att politikerna åtminstone delvis lyckas kompensera för de dåliga naturliga förutsättningarna. För att lyckas i den allt hårdare konkurrensen krävs framgång inom alla tre områden.

    De närmaste åren kommer att bli avgörande. Det är för att citera Lars-Göran Pettersson skarpt lägre. Jordbruket och föreningarna måste göra sin läxa, men i det här läget är det extra viktigt att jordbruksminister Ann-Christin Nykvist lyckas få mer pengar till landsbygdsprogrammet med till exempel LFA-stöden. Men det är svårt för Sverige att kräva ökat stöd när vi samtidigt i budgetdiskussionerna vill minska EU:s budget.

    Knut Persson

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen