Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 15 januari

    Lagen ska gälla i hela landet

    Lag och ordning i hela landet måste prioriteras, menar ATL:s ledarskribent Greger Ekman.

    Riskerna i lantbrukets arbetsmiljö är många: stångad av tjurar, klämd av ensilagebalar, hotad av djuraktivister. Listan kan göras lång. Tyvärr försämras arbetsmiljön av en ökande kriminalitet. Det måste bli ett slut på daltandet med aktivister och andra brottslingar.

    Sociala medier ger möjligheter att trakassera. Det är inte bara minkfarmare som drabbas, även vanliga gris- och mjölkbönder har utsatts för nätkampanjer. Risken att råka ut för psykiskt påfrestande förföljelser i sociala medier kan tysta en hel yrkeskår av animalieproducenter. Det händer också att aktivister går längre och ställer till ofog ute på gårdarna.

    Vem vill som lantbrukare uttala sig i medierna och synas offentligt i aldrig så viktiga frågor när det kan resultera i att man själv eller ens barn råkar illa ut? Trakasserier är mer än ett arbetsmiljöproblem, det är ett demokratiskt problem.

    SLU, LRF och Kungliga Tekniska Högskolan ska nu i ett tvärvetenskapligt projekt undersöka brotten mot lantbrukare och föreslå motåtgärder. Det är bra och nödvändigt men inte tillräckligt. En enkätundersökning som LRF gjorde förra året visade på att fyra av tio lantbrukare hade utsatts för brott. Mörkertalet är stort, enkäten visar att endast hälften av brotten anmäls eftersom det ändå inte leder någon vart.

    En viktig fråga att ta itu med är de mjäkiga påföljderna för skadegörelse. Även för upprepad brottslighet är det inte tal om några kännbara straff för ideologiskt övertygade gärningsmän som ser sig själva som martyrer. Eftersom aktivisterna sällan har några ekonomiska tillgångar kan brottsoffret i regel inte vänta sig något skadestånd.

    Det ligger knappast i linje med det allmänna rättsmedvetandet att ett brottsoffer som tillfogas skador för stora belopp inte får full ersättning, medan den som med uppsåt orsakat skadorna slipper undan med ett lindrigt straff. Det finns anledning att fundera på hur straffen kan göras mer avskräckande i dessa fall.

    Att brottslingar undkommer helt eller för billigt skadar den laglydiga allmänhetens tilltro till samhället. Skadliga är också de rättsfall som slutar med att brottsoffer som gör motstånd mot förövarna blir de som döms. Så som när den som fångat en dieseltjuv med en kamera misstänks för brott mot kameraövervakningslagen, allt medan tjuven går fri.

    Upplevelsen av ett rättsväsende som inte kan hantera brottsligheten och står på brottslingarnas sida om man ”gör polisens jobb” försämrar medborgarnas förtroende för och lojalitet mot staten. Det leder i förlängningen till att skattemoralen urholkas och att följsamheten med lagarna minskar. Förtroendet för rättsväsendet är grunden för en sund samhällsutveckling – därför måste lag och ordning i hela landet prioriteras.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen