Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 12 februari

    Applådera vår ökade mjölkproduktion

    Mjölkinvägningen ökar, visar färsk statistik från Jordbruksverket för helåret 2020 när alla månader nu är summerade. Det är ett väntat trendbrott mot tidigare år.

    Att det produceras mer mjölk i landet borde också applåderas av många, inte minst politiskt.

    Mjölkgårdarna är en motor på landsbygden och bidrar till sysselsättning i hela landet. Svensk mjölkproduktion är också hållbar, trots att den tillsammans med nötköttsproduktionen ofta svartmålas i den offentliga debatten för sina utsläpp. Ur miljö- och klimatsynpunkt borde Sverige producera mer mjölk, för egen konsumtion och export. Och en organisation som har påpekat det är Världsnaturfonden WWF.

    ”Vi uppmanar den svenska lantbruksnäringen att ta fram fler alternativ som är producerade av svensk råvara, såväl ost som chark.”, löd budskapet från Världsnaturfonden i Dagens Nyheter i november 2019.

    Samtidigt är det en bra bit tillbaka innan Sverige är självförsörjande på mjölkprodukter. Och än längre är det till att svenska mejeriprodukter i någon större omfattning skulle kunna exporteras över världen för att ersätta andra mjölkprodukter med större klimat- och miljöavtryck. I dag är självförsörjningsgraden 70 procent, vilket får anses dåligt för ett land som naturen har givit goda förutsättningar för att hålla mjölkdjur. Vi behöver gå tillbaka till 2005 för att se en svensk andel av förbrukningen överstiga 100 procent.

    Hur glädjande det än är att invägningen vänder uppåt så finns det ändå fortsatt stora orosmoln. Importen av danska mejerivaror har ökat under senare år. De så omtalade svenska mervärdena har likt tandfen varit svåra att få en skymt av i intjäningen. Många gårdar lär också de närmaste åren stå inför inte obetydliga investeringar, som dagens mjölkpris knappast gör överdrivet lätta. Förprövningsstatistik för nya mjölkstallar visar visserligen en viss mått av framåtanda, även om det är långt kvar till tidigare nivåer.

    Det är inte heller så att den ökade invägningen kan spåras i någon kraftigt ökad investeringsvilja. Snarare är en av orsakerna att mjölkgårdarna avvecklas i en lägre takt än tidigare och att en återhämtning skett efter torkan 2018. Gynnsamma skördar, bättre grovfodertillgång och ökad medelavkastning per ko spelar in. Möjligen märks även en positiv effekt av pandemin, som ökat efterfrågan på svenska livsmedel.

    Den ökade invägningen visar på svensk mjölkproduktions potential. Om det går att öka produktionen under det senaste året tänk då på vad som skulle ske om mjölkpriset höjdes.

    Ett högre mjölkpris vore en reform för levande landsbygder och hållbar livsmedelsproduktion.

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen