Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Ledare 13 september

    Alltför trög export slår mot svenskt jordbruk

    De livsmedelsproducerande lantbrukarna har oturen att ha fel köpare. Industrin som tar hand om mjölk, kött och spannmål gör helt enkelt inte sitt bästa. Det var en av slutsatserna på ett seminarium ordnat av deras branschorganisation Livsmedelsföretagarna i Almedalen.

    Organisationen har satt upp målet att ­fördubbla exporten av livsmedel från 50 miljarder till 100 år 2025. Exporten ökar men ännu är tillväxten för låg. För att få fart krävs modiga företag som vill och vågar ­satsa, ett näringslivsklimat som gör det ­enkelt och kapital.

    Klimatet skulle må mycket bättre av en rensning i regler och bestämmelser som hindrar utveckling. Där har landsbygds­minister Jennie Nilsson en väldigt viktig uppgift.

    Modet finns, men inte överallt. Nya företag tänker exportmöjligheter från början, företag som redan är etablerade på svenska marknaden är ganska nöjda med det och inte tillräckligt hungriga.

    Men det finns undantag. Det är svårt att gå förbi Absolut vodka, som utsågs till Årets livsmedelsexportör 2018. Sysselsätter 500 personer, använder lokala råvaror, tillverkar 600 000 flaskor per år varav 99 procent exporteras världen över. Det är Sveriges största livsmedelsexportsuccé sedan 20 år.

    Det är både trösterikt och illavarslande. Om man hittar rätt kan det hålla länge, men var är utmanarna som ska ta över?

    Livsmedelsföretagarna lyfter gärna fram forskningens och innovationernas betydelse. Andra länder som Finland, Danmark och Irland är betydligt vassare, såväl i företagen som på universiteten.

    För multinationella företag finns risken att det land där innovations- och forskningscentrum finns också gynnas på andras bekostnad. I det sammanhanget är det väl värt att hålla ögonen på Arla Foods, som har byggt ett innovationscentrum i danska ­Aarhus.

    Det är viktigt att innovationerna därifrån kommer svenska mejerier och därmed svenska ägare till godo, så att utveckling inte bara handlar om att flytta omkring Boxholms­ostar. Just i Arlas fall borde de ­svens­ka ägarna kunna bevaka att så sker.

    Det finns ljuspunkter. En sådan är Oatly, ett företag baserat på en svensk uppfinning som använder havre, en råvara vi har gott om. Dessutom lyckas man enligt egen ­utsago väldigt väl på exportmarknaden.

    Är det vår nästa Absolut vodka? Fast med en avgörande skillnad: Absolut garanterar svensk råvara, det gör inte Oatly. Även om det är svensk havre nu finns ingen garanti för framtiden.

    Om det inte baseras på svensk vara är det inte till någon nytta för svenskt jordbruk. Då kan vi lika gärna exportera kaffe och norsk lax, vilket vi också gör i mängder.

    Vi är väldigt bra på att exportera vodka och andra drycker, det är vår paradgren. Kan vi bli lika bra på allt annat i livsmedelskedjan har vi nått målet. För kom ihåg, svenskt lantbruk har kraften och förmågan att producera effektivt och klimat­smart.

    Vinn en Ipad: Klicka här för att vara med i ATL:s quiztävling!

    Detta är en ledartext i ATL, lantbrukets affärstidning. Det betyder att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här!

    Relaterade artiklar

    Till toppen